Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-18 07:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/censurfabrikens-agare-kopte-spionforetag/

SVERIGE

Censurfabrikens ägare köpte spionföretag

00:59. Belarus, Egypten och Jordanien är några av de länder som har köpt teknik utvecklad i Sverige, som kan användas för internetcensur och digital övervakning.

■ DN har i veckan rapporterat hur svenskutvecklad teknik har använts för internetcensur i flera länder. I centrum står bolaget Sandvine, med svenskt huvudkontor i Varberg.

■ Enligt flera källor var det riskkapitalbolaget Francisco Partners som drev på för att Sandvine skulle göra mer affärer med diktaturer.

■ Men det är inte ägarbolagets enda kontroversiella investering. Strax innan köpte det en israelisk tillverkare av spionprogram – som har använts för att hacka journalisters, advokaters och demokratiaktivisters mobiler.

DN berättade på tisdagen hur teknik från företaget Sandvine, tidigare känt som Procera Networks med rötter i Varberg har upptäckts i länder som Egypten, Jordanien och Belarus, där den har använts för internetcensur.

Tidigare anställda har för DN berättat om hur företaget för några år sedan blev allt mer välvilligt inställt till att göra affärer med repressiva stater. År 2015 stod det klart att Francisco Partners, ett riskkapitalbolag baserat i San Francisco, skulle köpa Procera Networks och slå samman det med Sandvine, vilket skulle bli namnet på det gemensamma bolaget. Den nya, öppnare inställningen till att göra affärer med diktaturer och auktoritära stater märktes snabbt när de nya ägarna tog över, enligt flera tidigare anställda.

– De förväntade sig att folk skulle vika ner sig och rätta sig i ledet, säger en av dem.

Men det var inte första gången Francisco Partners gav sig in i techvärldens mest ljusskygga hörn. Bara ett år tidigare hade Sandvines nya ägare köpt NSO Group, en av världens mest beryktade försäljare av spionprogram. Köpet uppges ha kostat en bra bit över 100 miljoner dollar.

NSO Group grundades i Israel 2010 och är mest känt för sin mjukvara Pegasus, ett verktyg som gör det möjligt att hacka och avlyssna mobiler. Bilder, gps-position, mejl, surfhistorik – i stort sett allt på en mobil hamnar i angriparens händer om den utsätts för NSO:s mjukvara, enligt bolagets eget marknadsföringsmaterial.

Spionprogrammen har utnyttjat tidigare okända säkerhetshål i Iphonens mjukvara.
Spionprogrammen har utnyttjat tidigare okända säkerhetshål i Iphonens mjukvara. Illustration: Stefan Rothmaier

– NSO Group är en av de mest kända leverantörerna av tekniska lösningar för avlyssning och övervakning av granskande journalister och försvarare av mänskliga rättigheter, säger Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på människorättsorganisationen Civil rights defenders.

Han beskriver hur mjukvara från företag som NSO Group ofta har hamnat i länder utan respekt för demokratiska rättigheter.

– Ofta är det enda syftet att övervaka eller kontrollera kritiska röster.

NSO Group hävdar att Pegasus bara säljs till polis och andra myndigheter i länder där de har ett legitimt skäl att använda verktyget för att stoppa terrorism och grov brottslighet. Men gång på gång har NSO:s spionprogram ertappats med att användas i helt andra syften, av helt andra aktörer.

■ Sommaren 2016 mottog en människorättsaktivist från Förenade Arabemiraten ett mystiskt sms. Det var skräddarsytt för att få honom att klicka på en länk. Om han hade gjort det så hade hans mobil i ett slag tagits över av angripare som hade fått kontroll över den. Spionprogrammet kom, enligt ett säkerhetsföretag som utredde attacken, från just NSO Group och utnyttjade tidigare okända säkerhetshål i Iphonens mjukvara. ”En av de mest sofistikerade exemplen på cyberspionage vi har sett”, sa en av utredarna till techsajten Motherboard.

■ 2017 slog journalister och människorättsadvokater i Mexiko larm om att de hade angripits av NSO:s spionprogram. Bland dessa fanns en journalist som hade avslöjat misstänkt korruption kopplad till landets dåvarande president. Enligt New York Times hade mexikanska staten köpt NSO-mjukvara för 80 miljoner dollar. Presidenten förnekade att staten låg bakom angreppet.

■ 2018 avslöjade Amnesty International att personer som arbetar för mänskliga rättigheter i Saudiarabien hade råkat ut för en attack med NSO-verktyget.

Illustration: Stefan Rothmaier

Listan kan göras längre – så sent som i fjol avslöjades en attack mot en journalist i Marocko. Och merparten av angreppen inträffade medan NSO ägdes av Francisco Partners, som samtidigt drev på för att Sandvine och dess svenska verksamhet skulle gå diktaturer till mötes när de ville ha verktyg för internetövervakning.

År 2019 stämdes NSO Group av den Facebookägda meddelandetjänsten Whatsapp, för att ha hackat mobiltelefoner tillhörande runt 1.400 personer, bland dem journalister, dissidenter och diplomater. Attackerna ska, enligt anklagelser som NSO Group förnekar, delvis ha utnyttjat ett säkerhetshål i Whatsapp för att smyga in spionprogram.

När stämningen från Whatsapp kom hade Francisco Partners dock redan sålt sitt innehav i NSO Group. Det blev en extremt lönsam affär: Priset blev runt en miljard dollar, en värdeökning med flera hundra procent på fem år.

Francisco Partners vill inte ställa upp på någon intervju, varken om Sandvine eller NSO Groups agerande. I ett skriftligt uttalande säger företaget att det ”är stolt över att NSO Group har räddat tiotusentals liv, återfört kidnappningsoffer till sina nära och kära och bistått statliga organ att fånga världens värsta kriminella.” Vidare skriver Francisco Partners att företag det investerar i har ett affärsetiskt råd som kan stoppa olämplig försäljning. ”Respekt för mänskliga rättigheter är en del av vår etiska inställning”, fortsätter uttalandet.

Läs också: DN granskar – svenska censurfabriken blev diktaturernas hovleverantör

Amnesty kräver hårdare exportkontroll: ”En form av vapen”

Ämnen i artikeln

Varberg
It-säkerhet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt