Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/coronakommissionen-anser-sig-nekas-underlag/

SVERIGE

Coronakommissionen anser sig nekas underlag

Coronakommissionen presenterar sitt andra delbetänkande.
Coronakommissionen presenterar sitt andra delbetänkande. Foto: Lisa Mattisson

Regeringskansliet har nekat coronakommissionen att ta del av underlag som ingår i pandemihanteringen, däribland minnesanteckningar från möten, skriver Dagens Medicin.

Enligt kommissionens huvudsekreterare Joakim Sunnegård handlar det om dokumentation som man behöver för att se hur olika typer av beslut har fattats.

Dagens Medicin har tagit del av mejlväxlingar mellan representanter för Regeringskansliet och Coronakommissionen och konstaterar att det bråkas rejält.

Tidigare den här veckan bad kommissionens ordförande för tredje gången om att få tillgång till loggböcker, anteckningsböcker, mejl och annan dokumentation. Han har tidigare fått besked från Katja Anell, kanslichef på Regeringskansliets krishanteringskansli, att anteckningar inte har förts vid möten eller inte kommer att lämnas ut. Dagböcker och minnesanteckningar som enskilda tjänstemän gjort, uppges inte vara ”tillgängliga för Regeringskansliet”, och därmed inte heller för kommissionen.

– Vi är störda och pressade av det faktum att Regeringskansliets agerande har gjort att vi har fått än mindre tid för att fullfölja den uppgift som regeringen har gett kommissionen, säger Joakim Sunnegård till Ekot.

I ett skriftligt svar skriver Regeringskansliet att man har en ”löpande dialog” med kommissionen och att den har fått en ”stor mängd uppgifter och handlingar”. Personliga minnesanteckningar som tjänstemän ”kan ha gjort” är dock inget som Regeringskansliet förfogar över, enligt svaret.

Coronakommissionen tillsattes i juni 2020 av regeringen för att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19 i Sverige.

Kommissionen, där tidigare justitierådet Mats Melin är ordförande, kom med sitt första delbetänkande i december 2020. Slutsatsen var att strategin att skydda de äldre hade misslyckats när pandemin rullade in över Sverige för snart två år sedan.

I oktober förra året när nästa delbetänkande presenterades var en av slutsatserna att ”Sveriges hantering av coronapandemin har präglats av senfärdighet”.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt