Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-21 15:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/darfor-har-sverige-fa-andra-alternativ-an-nato-om-finland-gar-med/

SVERIGE

Därför har Sverige få andra alternativ än Nato om Finland går med

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ser på när Finlands och Sveriges utrikesministrar Pekka Haavisto och Ann Linde hälsar på varandra med knogen vid en pressträff i januari i år.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ser på när Finlands och Sveriges utrikesministrar Pekka Haavisto och Ann Linde hälsar på varandra med knogen vid en pressträff i januari i år. Foto: John Thys/AFP

Sverige har få andra alternativ än Natomedlemskap om Finland går med. Hotet från Ryssland, förlusten av den närmaste försvarspartnern och den inrikespolitiska situationen – allt bidrar till att Sverige efter 73 år nu ser ut att ändra sin hållning, menar tre experter.

Det verkar nästan otänkbart att Sverige inte ska ta steget in i Nato när den finländska statsministern och presidenten på torsdagen meddelade sin ståndpunkt om att Finland skyndsamt bör söka medlemskap.

Sverige har byggt upp sin försvarsförmåga tillsammans med grannlandet och förlorar i och med det sin närmsta samarbetspartner i försvarsfrågor om Sverige inte går med. Det skulle ske i ett läge där Ryssland visat sig vara en allt mer oförutsägbar och stridslysten granne samtidigt som de inrikespolitiska förutsättningarna bäddar för en ansökan om Natomedlemskap.

Har Sverige något annat alternativ än att gå med i Nato?

– Det ter sig i alla fall högst troligt att det blir så och det verkar i alla fall inte som att beslutsfattarna tror på att man kan fortsätta med bilaterala avtal. Man kan ju inte utesluta att det finns andra optioner, men det är inte dem som politikerna ser som vägen framåt, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet.

Att ”stå still” i samma position när något så här stort händer är inte ett alternativ, sade utrikesminister Ann Linde i en intervju med TT efter de finländska ledarnas besked. Socialdemokraterna väntas ge sin ståndpunkt i Natofrågan på söndagen.

– Det ju väldigt lite som pekar på att socialdemokratin skulle komma fram till något annat än att vi ska gå med. En anledning till det är att det inte finns så många andra alternativ, säger Jacob Westberg, docent och universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Ryssland krävde i december en garanti att Nato ska sluta sin expansion österut. De tidigare sovjetrepublikerna och östra Europa skulle räknas till Rysslands intressesfär. Ukraina skulle inte få gå med i Nato, inte heller Sverige eller Finland. Om kraven inte uppfylldes hotade president Vladimir Putin med militärt våld.

– Den ryska attacken mot Ukraina och de ryska anspråken från december. Det är en förändring i det europeiska säkerhetssystemet som är så stor att Finland och därmed också Sverige drivs till den här utvägen, säger Jan Hallberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

Alla tre experter som DN talar med anser att det är Finlands beslut som styrt den svenska regeringen att ändra sig, efter 73 år av att stå utanför försvarsalliansen.

– Att Finland beslutade sig om att ansöka gjorde att det här blev akut för Socialdemokraternas del. De delar av försvarspolitiken som har byggts upp utifrån att vi bedriver gemensam försvarsplanering med Finland faller bort i mångt och mycket, säger Jacob Westberg.

Det är mycket svårt att bygga upp andra bilaterala avtal och samarbeten som skulle kompensera för ”förlusten av Finland”, menar alla tre experter som DN talat med. Ingen av dem ger förslag på hur det skulle kunna gå till. De avtal och samarbeten som Sverige har i dag med andra aktörer ger inga garantier för militärt stöd.

Samtidigt skulle Sveriges säkerhet påverkas av det faktum att vi blir ensamma i vår del av världen om att inte vara under försvarsalliansens beskydd.

– Ryssland har visat att de är beredda att använda militär makt, hot om militärt våld, cyberattacker och allt möjligt för att få sin vilja igenom. Att stå alliansfria i det läget har politikerna bedömt att det är en för stor risk, säger Jan Hallberg och fortsätter:

– Man måste inse vilken enorm förändring det ryska beteendet de senaste sex månaderna utgör. Det här är värre än kalla kriget som ryssarna beter sig.

Så sent som i början av mars var statsminister Magdalena Andersson tydlig med att en ansökan om Natomedlemskap inte var det bästa för Sverige. Socialdemokraternas snabba förflyttning påverkas av det inrikespolitiska läget, som opinionen, det faktum att det snart är val och att oppositionen stöder Natomedlemskap.

– När det gäller nationell säkerhet så brukar man tona ned partipolitiska skillnader. Men då måste den politiska diskursen se ut som att det verkligen är det stora hotet mot den nationella säkerheten och det narrativet är ju väldigt starkt nu, säger Ulrika Mörth och fortsätter:

– Men det var inte länge sedan man sade att det här var ingen option och det var nästan lite farligt för säkerheten och nu är det den vägen man ska gå. Så det är säkert svårt för väljarna att hänga med.

Ämnen i artikeln

Finland
Nato
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt