En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-23 11:25
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/det-blir-alltid-samma-svar-tjansten-har-gatt-till-nagon-annan/
Den före detta FN-medarbetaren Hala Sarajzada gick med i projektet React EU Relocate och var redo att göra flytten 1400 kilometer norrut.
Hon fick en rundtur i Skellefteå – men inget jobb.
– De fick det att låta som att det skulle vara enkelt, säger hon.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Följ dina intressen Nyhetsbrev Har du redan ett konto? Logga in Skapa konto gratisHala Sarajzada hade förgäves sökt över hundra jobb i Malmö när hon i maj 2022 bjöds in till en informationsträff om arbetsmarknadsprojektet React EU Relocate.
Det var första gången projektets representanter besökte Malmö och efteråt bjöds hon med på en studieresa till Skellefteå.
– Jag hade så höga förhoppningar. Jag var beredd att ta jobb inom vilken sektor som helst, säger hon.
På plats i Skellefteå fick Hala Sarajzada en guidad rundvandring på stan. Några möten med potentiella arbetsgivare hade projektledarna inte bokat in.
– När det stod klart att deltagarna förväntade sig att flyga hem med ett anställningskontrakt började man ringa runt till olika arbetsgivare i mer eller mindre panik, säger Internationella Kvinnoföreningens verksamhetsledare i Malmö Tatjana Ristovski.
Rundringningen ledde till att Hala Sarajzada fick besöka Skellefteå kommun där en administrativ tjänst inom hemtjänsten diskuterades.
Hon träffade även Northvolt – och fick höra att det fanns möjlighet att gå en operatörsutbildning som skulle leda till jobb.
Hala Sarajzada sökte och fyllde i alla formulär som krävdes – men fick aldrig något svar. Skellefteå kommun hörde inte heller av sig.
Innan Hala Sarajzada flydde till Sverige 2019 hade hon arbetat i drygt tio år för internationella organisationer som FN och Rädda barnen i Afghanistan. Hon har en universitetsutbildning i statskunskap och en tvåårig utbildning i ekonomi.
Nu har hon fått tillfälligt jobb inom livsmedelsindustrin i Skåne, men funderar mycket på vad som krävs för att hon som utrikesfödd kvinna ska etableras i samhället.
– Jag söker alla jobb, även de jag är överkvalificerad för. Ändå blir det alltid samma svar: tjänsten har gått till någon annan. Om inte ett sådant här projekt kan lösa situationen, vem ska lösa det då?
Kvinnor födda utanför Europa är de som står längst från arbetsmarknaden i Sverige. I november låg långtidsarbetslösheten i gruppen på 13,1 procent.
Enligt den borgerliga regeringen ska utomeuropeiskt födda kvinnors utanförskap stå i fokus för integrationspolitiken framöver.
– Vi gör allt för att vända den här utvecklingen, sa Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister på en presskonferens i december.
Biologiläraren Sare Sen beskriver situationen som att hela tiden fastna i något som tycks omöjligt att ta sig ur.
Hon kom i kontakt med Skellefteåprojekten genom IKF Malmö i höstas.
– För att få permanent uppehållstillstånd i Sverige måste jag ha fast anställning. Folket från Skellefteå sa att där fanns massor av fasta jobb, att man inte ens behövde rätt utbildning.
– Jag lever ensam med två katter och kan flytta direkt. Den chansen var jag beredd att ta.
Första besvikelsen kom med höstens studieresa som ställdes in i sista stund. Den andra när hon i januari kallades till intervju för ett arbete inom vården i Skellefteå.
– De sa att jag måste ha en bostad först. Det är nästan omöjligt när man inte har jobb.
Sare Sen kom från Turkiet för tre år sedan, har ett timvikariat i Lund och har utöver sin universitetsutbildning gått fortbildningar inom vård- och omsorg.
Häromdagen väcktes hoppet igen. Då fick hon samtal om en ledig tjänst på ett korttidsboende. Om det går vägen blir Sare Sen den första Malmökvinnan i projektet som fått jobb i Skellefteå.
– Jag vågar inte hoppas. Vi invandrarkvinnor kämpar så mycket. Men det dyker alltid upp nya hinder.
