Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-25 00:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/det-slutgiltiga-beslutet-om-rostratt-for-kvinnor-fyller-100-ar/

Sverige

Det slutgiltiga beslutet om rösträtt för kvinnor fyller 100 år

01:47. Det är hundra år sedan riksdagen beslutade att införa allmän och lika rösträtt för svenska medborgare.

För hundra år sedan infördes allmän och lika rösträtt, vilket innebar att kvinnor för första gången tilläts rösta i Sverige. Men vägen dit var minst sagt snårig.

Kvinnors rätt att rösta i riksdagsvalet föregicks av en ihärdig kamp från olika politiska föreningar för kvinnors rösträtt. En framträdande förening var Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) som grundades i början av 1900-talet.

Första gången förslaget om kvinnlig rösträtt togs upp i riksdagen var 1884, men förslaget röstades ner med 53 röster mot 44.

Under kommande år var det framför allt fyra argument som talade för att kvinnor inte skulle få rösta enligt en artikel av statsvetaren Olof Petterson. Argumenten handlade om att kvinnors fysik, intellekt och moral inte ansågs vara lämpade till att få rösträtt. Det vanligaste argumentet handlade emellertid om att kvinnor inte var intresserade, rösträtt för kvinnor skulle snarare bli en börda.

Det dröjde till 1912 innan regeringen lade fram förslaget på nytt och återigen röstades förslaget ner, men inte lika lättvindigt den här gången. I propositionen förs det fram en rad argument om varför kvinnor ska ha rätt att rösta, men argumenten bemöts också med oro. Bland annat en oro för att kvinnor då ska behöva lämna hemmet och sina plikter för att gå och rösta.

Dagens Nyheter 19 maj 1912.
Dagens Nyheter 19 maj 1912.

Författaren Per T Ohlsson skrev i DN om hur år 1918 var året som demokratin var på väg att födas i Sverige.

Det var turbulent i landet vid den här tidpunkten, med livsmedelsbrist, hårdare ransoneringar och spanska sjukan som hade tagit många liv, vilket också ökade på de politiska spänningarna. Regeringen som då bestod av en konstellation av liberaler och socialdemokrater var fast beslutna att införa allmän och lika rösträtt.

Den 24 maj 1919 röstade riksdagen till slut för kvinnlig rösträtt men det skulle ändå dröja två år innan beslutet fick verkan. Eftersom rösträtten regleras i grundlagen, var riksdagen tvungen att rösta för beslutet igen, med ett riksdagsval däremellan.

Två år senare - den 26 januari 1921 kom det slutgiltiga beslutet om allmän och lika rösträtt i Sverige. Fem kvinnor kunde också väljas in i riksdagen - för exakt 100 år sedan i dag.

Sverige var då väldigt sena med att införa rösträtt för kvinnor jämfört med de nordiska grannländerna, som alla röstade för kvinnlig rösträtt mellan åren 1906 och 1915.

Ur DN den 27 januari 1921 går det att läsa sig till stämningen i riksdagen när reformen röstades fram. Riksdagspolitikern Samuel ”Sam” Clason tillhörde högern, som innan hade motsatt sig rösträtt för kvinnor:

”Särskilt gjorde sig denna stämning märkbar i första kammaren, där herr Clason irrade omkring som en osalig ande irrar kring platsen för sina i hastigt mod begångna felsteg”.

”En stor dag för Sverges kvinnor” stod det i DN efter att kvinnors rösträtt vunnit laga kraft.
”En stor dag för Sverges kvinnor” stod det i DN efter att kvinnors rösträtt vunnit laga kraft.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt