Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-10 00:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/det-varas-for-vartecknen-trots-kylig-april/

SVERIGE

Det våras för vårtecknen – trots kylig april

Foto: Terje Bendiksby/NTB Scanpix

”Ja, visst gör det ont när knoppar brister”, skrev författaren och poeten Karin Boye. Men varje år kommer den: våren.

Vårtecknen är redan många, enligt undersökningen Vårkollen, och de kommer nästan två veckor tidigare än för hundra år sedan.

Tussilago, vitsippa, blåsippa och björk. Det är några av de arter som kartlades när Svenska botaniska föreningen och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under valborgshelgen genomförde årets upplaga av Vårkollen. Även sälg och hägg finns på listan.

– Våren har kommit ungefär lika långt som de senaste åren. Den stora skillnaden är vid en jämförelse långt tillbaka i tiden, säger Moa Pettersson, styrelseledamot i Svenska botaniska föreningen.

Syftet med projektet är att få en ögonblicksbild av vårtecknen, vilken kan jämföras med närliggande år, uppger botanisten. Men också för att kunna se påverkan av klimatförändringar långsiktigt.

Nästan 12.000 observationer kom in från frivilliga deltagare – data som forskare sedan analyserar. Både blomning och björkars lövsprickning har kommit igång ungefär lika långt norrut som vid de senaste årens vårkollar. En mild vår har gjort att bland annat tussilago och sälg blommade tidigt. Däremot har den kyliga avslutningen på april sinkat björkens lövsprickning och häggblomningen, enligt observationerna. Kylan har också gjort att de tidiga arterna fortfarande blommar runt om i landet.

Moa Pettersson, botanist vid Svenska botaniska föreningen.
Moa Pettersson, botanist vid Svenska botaniska föreningen. Foto: Klas Rosenkvist/Svenska botaniska föreningen

Stora skillnader är främst märkbara på lång sikt, framhåller botanisten. Vårkollen genomfördes i år för sjunde gången, och forskare jämför resultaten med liknande data från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Blomning och lövsprickning sker i dag ungefär två veckor tidigare än då.

– Varmare och mildare klimat gör att de kommer i gång, eftersom växter behöver värme och ljus. Vädret är mildare och därför ser vi att våren kommer längre. Vi ser att gränsen för var det har börjat blomma vid valborg flyttar längre och längre norrut. Växter som historiskt börjat blomma i södra Skåne kanske har kommit i gång i Mälardalen, säger Moa Pettersson.

För andra året i rad har antalet inrapporterade observationer ökat – från omkring 8.000 för ett par år sedan till nästan 12.000 i år.

– Det kanske är en coronaeffekt, med ett ökat intresse för att komma ut i naturen. Eller att det har blivit ett alltmer välkänt projekt, säger Moa Pettersson.

Läs mer:

Tufft för många fåglar och djur i skärgården

Friluftsboomen hotar Stockholms naturreservat

Ämnen i artikeln

Klimatet
Miljö
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt