Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/det-vet-vi-om-hur-astra-zenecas-vaccin-fungerar/

Sverige

Det vet vi om hur Astra Zenecas vaccin fungerar

En kvinna får en dos av Astra Zenecas vaccin mot covid-19 i Frankrike.
En kvinna får en dos av Astra Zenecas vaccin mot covid-19 i Frankrike. Foto: Thomas Samson/TT

Astra Zenecas vaccin mot covid-19 har lägre effektivitet än de andra godkända vaccinen – men vaccinerade som insjuknar är troligen inte helt utan skydd.

Att jämföra vaccin är vanskligt, menar Ali Mirazimi, adjungerad professor på Karolinska institutet.

– Det beror på vad man kollar på, alla tre vaccin har för- och nackdelar, säger han till DN.

Covidvaccinet som framtagits av Astra Zeneca och Oxforduniversitetet har stuckit ut i bevakningen, med problem i kliniska studier, försenade leveranser och lägre effektivitet jämfört med de andra som finns godkända för användning i EU: Pfizer/Biontech och Moderna.

Astra Zenecas vaccin har drygt 60 procents skyddseffekt medan Pfizer/Biontechs och Modernas har 95 respektive 94 procent.

När Ali Mirazimi, som är adjungerad professor i klinisk virologi på Karolinska institutet, diskuterade vaccinen med kollegor sa de att allt över 50 procent är värt att använda. Det var innan något fanns godkänt och Pfizer/Biontech och Moderna inte än hade kunnat visa att deras vaccin hade en så hög effektivitet.

– Det är skillnad på 90 och 60 procent, särskilt om gemene man ser till sig själv. Ur den aspekten är Astra Zenecas vaccin sämre. Men på en samhällsnivå skulle 60 procents immunitet i befolkningen ändå få stopp på pandemin på bara några månader och trycket på sjukvården skulle minska mycket, säger Ali Mirazimi.

Ett vaccin ger skydd mot olika saker. Generellt kan du fortfarande bära viruset i kroppen även om du vaccinerats mot covid-19, men du blir inte sjuk. Den uppmätta skyddseffekten visar hur många som inte får några symtom alls. De som får symtom trots vaccin – omkring 40 procent i Astra Zenecas fall – är däremot inte helt utan skydd.

Ali Mirazimi (t h) tillsammans med sin kollega Matti Sällberg.
Ali Mirazimi (t h) tillsammans med sin kollega Matti Sällberg. Foto: Jonas Lindkvist

Ingen av de som fått Astra Zenecas vaccin i de kliniska studierna behövde läggas in på sjukhus för sin covidsjukdom. I kontrollgruppen, som inte vaccinerats, behövde 8 personer sjukhusvård. Det finns dock ännu för lite underlag för att göra en bedömning av skyddet mot allvarlig sjukdom.

– Men generellt med alla vacciner så är det svårast att få effekt på mild eller asymtomatisk sjukdom, mot svår sjuklighet och död så har man oftast högre skyddseffekt. Vaccinet trycker ned sjukdomen så att det blir milda fall av sådana som kanske hade varit allvarliga utan vaccin, säger Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket.

Flera svar saknas fortfarande om alla de vaccin som finns tillgängliga i Sverige – det är bland annat inte säkert om de vaccinerade kan sprida smittan vidare.

I en ny publikation säger sig Astra Zeneca ha kunnat visa att deras vaccin stoppar spridningen med 60 procent. Läkemedelsverket gör ingen officiell värdering av den studien, eftersom vaccinet redan godkänts.

Det finns också andra faktorer, som kan väga tungt för ett vaccin. Astra Zenecas vaccin är billigare, och lättare att förvara då det klarar sig i kylskåp. Pfizer/Biontech kräver 70 minusgrader och Moderna mellan 15 och 25 minus. Det är heller inte lika känsligt hur lång tid det går mellan de två doserna för Astra Zeneca, jämfört med de andra två vaccinen.

– Astra Zeneca vinner stort vad det gäller pris och tillgänglighet. Och det är viktiga faktorer, säger Ali Mirazimi.

Pfizer/Biontechs och Modernas vaccin testades i varsin mycket storskalig studie, förklarar Charlotta Bergquist. Astra Zeneca gjorde istället fyra olika studier, med skiftande storlek, vilket gjorde underlaget något mindre och lite svårare att analysera. Man inkluderade också färre äldre i studierna än vad Pfizer och Moderna gjorde. Det är en av anledningarna till att Folkhälsomyndigheten valt att inte ge vaccinet till personer över 65 år i ett första skede och det gjorde också att det tog längre tid för vaccinet att godkännas.

Men det finns ingenting som tyder på att vaccinet i sig är mindre säkert.

– Vi ser ingenting som sticker ut i de biverkningsrapporter som vi fått. Alla biverkningar som vi har tagit med i produktinformationen är sådant som beror på att immunförsvaret reagerar är som huvudvärk, sjukdomskänsla, ont vid stickstället, feber. Vi bedömer det som en acceptabel biverkningsprofil, säger Charlotta Bergquist.

Charlotta Bergquist på länk under en av regeringens presskonferenser tidigare i februari.
Charlotta Bergquist på länk under en av regeringens presskonferenser tidigare i februari. Foto: Jessica Gow/TT

Konsekvenserna av vaccinet mot svininfluensan, Pandemrix, finns fortfarande färskt i minnet på många svenskar. Hundratals ungdomar drabbades av den neurologiska, obotliga sjukdomen narkolepsi. Att liknande biverkningar skulle finnas på något av vaccinen mot covid-19 bedömer Charlotta Bergquist som mycket otroligt. Men det går inte att helt utesluta.

– Just det här med väldigt ovanliga biverkningar som visar sig månader efter vaccination kan vi inte utesluta. Det gäller alla läkemedel. Men man gör bedömningen att risken är liten, och betydligt mindre än riskerna för svår sjukdom och död om vi inte vaccinerar, säger hon och fortsätter:

– Nu har vi mycket större internationella säkerhetsdatabaser jämfört med 2009 och i Sverige har vi har ett vaccinationsregister. Så får vi signaler om biverkningar så kan vi på ett effektivare sätt studera det och snabbare antingen verifiera eller avfärda en sådan signal.

Astra Zenecas vaccin började levereras ut till EU:s medlemsländer under förra veckan.
Astra Zenecas vaccin började levereras ut till EU:s medlemsländer under förra veckan. Foto: Spanish government/TT

Att vaccinframställningen har gått historiskt snabbt under pandemin är bland annat tack vare att finansiering och rekrytering av testdeltagare gått betydligt smidigare än vanligt, säger Ali Mirazimi. Han betonar att man inte tummat på kontrollerna.

– De har gått igenom alla stadier som regulatoriska myndigheter kräver. Allting talar för att det kommer fungera med vilket som helst av vaccinen och jag känner mig trygg med alla tre, säger han.

Inga av de tveksamheter eller frågor som lyfts fram om Astra Zenecas vaccin är något som Ali Mirazimi har reagerat på.

– Nej det är inget ovanligt, jag tycker att det som sticker ut och det som är fantastiskt är att det har gått så fort, säger han och fortsätter:

– Det som är så coolt är det är bara att gå till Israel eller England och kolla. Man har vaccinerat en stor del av befolkningen. Det kommer inga konstiga biverkningar och de ser redan effekt på spridningen och dödsfallen. Det är det stora beviset för att vaccinet har fungerat.

Läs mer:

Amina Manzoor: Därför kommer jag att ta det första vaccin jag erbjuds

Ämnen i artikeln

Astra Zeneca
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt