Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 13:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-svenskarnas-motstand-mot-nato-minskar/

Sverige

DN/Ipsos: Svenskarnas motstånd mot Nato minskar

3:51:18. Folk och försvar inleder sin rikskonferens – följ den direkt här.

Opinionen i Nato-frågan har ändrats. Andelen motståndare krymper. Nu väger det jämnt mellan ja och nej, enligt DN/Ipsos. Samtidigt tvivlar en majoritet av svenskarna fortsatt på att Försvarsmakten kan försvara Sverige.

– Det är tredje mätningen i rad där andelen som motsätter sig att vi ska ansöka om Nato-medlemskap minskar. Det betyder att för första gången sedan vi började mäta så väger det jämnt mellan anhängare och motståndare till ett Nato-medlemskap , säger opinionsanalytiker Nicklas Källebring vid Ipsos.

I sju års tid har DN/Ipsos ställt samma fråga i december månad: ”Anser du att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato eller anser du inte det?”.

Andelen Nato-motståndare krymper. I tidigare mätningar har nej-sidan alltid varit störst med den högsta noteringen 2015 på 50 procent. I den senaste mätningen har de som säger nej minskat med 3 procentenheter till 35 procent.

– Det ser ut som en opinionsförskjutning, säger opinionsanalytiker Nicklas Källebring vid Ipsos.

Samtidigt har anhängarna till Nato-ansökan ökat med lika mycket, 3 procentenheter, till 33 procent.

Andelen osäkra är däremot oförändrad, 32 procent, vilket gör att opinionen nu är jämnt delad i tre delar. Resultatet är att det alltså endast skiljer mellan 2 procentenheter nej (35) och ja (33).

- Skillnaden på två procentenheter är så liten att man bör betrakta det som jämnt i statistisk mening. I politisk mening kan två procentenheter vara oerhört mycket, men inte i statistikens värld, förklarar Nicklas Källebring.

Han ser flera orsaker till att Nato-motståndet minskat de tre senaste åren.

- Det beror på utrikes omvärldsförändringar med ett mer aktivt Ryssland. Och i den inhemska politiska debatten har försvaret tagit en tydligare plats på dagordningen i och med upprustningen av det svenska försvaret.

– Vi har också flera partier som inte utesluter ett Nato-medlemskap längre. Det finns också en insikt om att Sverige kan behöva hjälp i en väpnad konflikt i vårt närområde, säger Nicklas Källebring.

De faktorerna borde tala för att Nato-anhängarna skulle öka betydligt mer, vilket inte skett. Varför?

– Många anser att ett medlemskap inte är alldeles oproblematiskt. Nato är ju också en klubb med medlemsländer som till exempel Turkiet som vi kanske inte är så förtjusta att vara i sällskap med. Och vem som sitter i Vita Huset kan även det ha betydelse på marginalen, svarar Nicklas Källebring.

Hos svenska folket som helhet finns en skillnad mellan könen i Nato-frågan. Bland männen finns en liten övervikt för de som är positiva till att söka Nato-inträde, 41 procent. Bland kvinnor finns en övervikt på 36 procent som är negativa till en ansökan.

De yngre är oftare motståndare, medan det bland åldersgruppen 60+ finns en övervikt för de som är för en ansökan. Och ju längre utbildning man har, ju vanligare är det att man är motståndare till att ansöka om Nato-medlemskap.

DN/Ipsos intervjuer avslutades den 13 december. Dagen därpå debatterades i riksdagen om Sverige, likt Finland, ska ha en så kallad Nato-option. Det innebär att Sverige håller möjligheten öppen att vid ett hotande läge kunna ansöka om att gå med i Nato.

Sverigedemokraterna gick den 14 december samman med de fyra borgerliga partierna och stödde Nato-optionen. De fem partierna hade majoritet i riksdagen. Hos deras väljare finns också en övervikt för att gå med i Nato.

Bland väljare till V, S och MP väger däremot nej tyngre än ja.  Men det är bara bland Vänsterpartiets väljare som nej-sidan är i klar majoritet med 53 procent. Det skiljer också mellan S och LO. Bland LO:s medlemmar svarar fler ja, 35 procent, än nej, 26 procent.

På måndag möts de två sidorna i Nato-frågan. Då inledningstalar utrikesminister Ann Linde (S) och M-ledaren Ulf Kristersson på Folk och Försvars årliga rikskonferens. Också två andra Nato-debattörer, Kerstin Lundgren (C) och Björn Söder (SD), ska tala där.

Ytterligare en fråga som DN/Ipsos ställt sedan 2014 gäller svenska folkets förtroende för Försvarsmaktens förmåga. Medan Nato-opinionen rör sig ligger däremot förtroendet för Försvarsmakten fortsatt på en låg nivå. En majoritet, 52 procent, har litet förtroende.

– Den siffran är närmast att betrakta som EKG-utslaget från en död person. Där händer ingenting, det har varit stabilt fyra år i rad. I förhållande till förra året är det inga förändringar i övrigt heller, säger Nicklas Källebring.

Sedan ubåtsspaningarna i Stockholms skärgård 2014 har DN även ställt frågan: Har du litet eller stort förtroende för försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser mot intrång och kränkningar av främmande makt?

Trots att försvaret sedan 2016 fått ökade anslag har inte svenskarnas förtroende för myndigheten ökat. Endast 18 procent har stort förtroende för försvaret, en siffra som var lika låg eller lägre tidigare år. En fjärdedel, 24 procent, svarar ”varken eller”, vilket också är på samma nivå som tidigare.

– Försvaret har fortsatt en stor uppförsbacke när det gäller att skapa förtroende för dess förmåga att skydda Sveriges gränser, säger Nicklas Källebring.

Misstron mot försvaret är större bland män, 59 procent av männen, än bland kvinnorna. 44 procent av kvinnorna har litet förtroende.

Bland väljare till M, L, C, KD och SD är förtroendet som lägst. Hela 71 procent av SD-väljarna har litet förtroende för förvarets förmåga och 63 procent av Moderaternas. Dessa fem partier var också de som i riksdagens försvarsbeslut i december ville satsa mer än regeringen på försvaret.

Bland Socialdemokraternas väljare, det parti som innehar försvarsministerposten, är skeptikerna i flertal. 40 procent har litet förtroende medan 27 procent av S-väljarna känner stort förtroende för försvaret.

– De ökade anslag som riksdag och regering ger måste omsättas i praktisk verksamhet för att påverka förtroendet för försvaret, tror jag. Man har återmilitariserat Gotland, tagit beslut om nya regementen och en flygflottilj i Uppsala, säger Nicklas Källebring som tillägger:

– Saker måste komma på plats på ett tydligare sätt innan förtroendet växer. Det rimliga antagandet är att det kommer att ta tid.

Ämnen i artikeln

Ann Linde
Nato
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt