DN/Ipsos: Väljarna tvivlar på regeringens krispolitik

Inflationen biter sig fast, trots räntehöjningar från Riksbanken. Enligt sajten Matpriskollen var prisökningarna på mat i februari de högsta sedan man startade mätningarna. Bensinpriserna ligger stadigt runt 20 kronor. Den höjda reporäntan slår igenom på bolånen. Sammantaget en pressande situation för både hushåll och företag.

Samtidigt förutspår prognosmakarna att svensk ekonomi kommer att befinna sig i lågkonjunktur under 2023. Arbetslösheten förväntas stiga.

Det är en knivig mix av dyrtider och fallande tillväxt som finansminister Elisabeth Svantesson (M) försöker få grepp om. Än så länge har hon inte imponerat på väljarna.

I en ny mätning uppger 22 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för regeringens förmåga att hantera den svenska ekonomins utveckling. Andelen har minskat med 4 procentenheter sedan i november. Andelen som har litet förtroende ökar i motsvarande grad till 48 procent.

– Det är ingen stor förändring men siffrorna går åt fel håll för regeringen, särskilt med tanke på att det är fler som tror att en S-ledd regering skulle klara det bättre, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

Regeringen bedöms av naturliga skäl hårdast av oppositionspartiernas väljare, men även bland Sverigedemokraternas sympatisörer finns en skepsis. Förtroendet är lägre bland kvinnor än bland män men minskar i bägge grupperna. Storstadsväljare är mer kritiska än andra.

DN/Ipsos ställer också frågor om väljarnas oro för krisen och deras förväntningar på ekonomin. Signalen från väljarna i den nya mätningen är dubbel.

Oron är utbredd, i synnerhet när det gäller inflationen. Nästan två av tre svarar att de känner stor oro för prisökningarna. När det gäller svensk ekonomi i stort har andelen oroliga ökat, från 51 procent i november till 60 i februari. Oron för privatekonomin har också ökat något.

Däremot är det fortsatt bara runt var tionde som bekymrar sig för arbetslöshet.

Väljarnas bedömning av utvecklingen tolv månader framåt har samtidigt blivit något mindre pessimistisk. Alltjämt är det nästan två av tre som spår en försämring, men andelen har ändå minskat något. Optimisterna har också blivit något fler.

En likartad svag ljusning syns också när de svarande får bedöma utvecklingen för privatekonomin.

– Folk känner en oro, inte minst för inflationen, men bär samtidigt på en förhoppning om att det kan vända under det kommande året. Jag tror att det är så man ska tolka de dubbla signalerna, säger Nicklas Källebring.

– En nyckel till att förstå varför det finns viss optimism är att oron för att bli arbetslös är väldigt låg. Skulle den oron öka kommer det att få konsekvenser för hur människor tänker och agerar.

Ser man till olika väljargrupper så är kvinnor betydligt mer oroliga för inflationen än män. Oron är utbredd bland alla partiers väljare men lägst bland miljöpartister.

Den försvagade kronkursen är en faktor bakom inflationen, eftersom det gör importvaror dyrare. Detta har fått vissa debattörer att åter lyfta frågan om att överge kronan till förmån för euron. DN/Ipsos mätning visar dock att en klar majoritet av väljarna fortsatt är emot ett svenskt EMU-medlemskap. De som säger nej utgör 54 procent av de svarande, mot 20 för ja-sidan.

Läs mer

DN/Ipsos: Tre partier pressas hårt i opinionen

Grafik: Kolla hur mycket dyrare din mat har blivit