Antalet fall av TBE har ökat stadigt länge, men i år är ökningen extra stor – hittills har nästan dubbelt så många fall rapporterats in till Folkhälsomyndigheten som under hela förra året.

Det beror på flera saker, enligt Marika Hjertqvist.

En viktig faktor är att det fanns många möss och sorkar förra säsongen. Möss och sorkar är djur som fästinglarver suger blod av och därför kunde många larver utvecklas till nästa stadium: färstingnymfer. Fästingar är nymfer innan de blir fullvuxna, och det är nymferna som smittar oss med TBE.

Samtidigt har vädret varit sådant att många människor har vistats ute i naturen, inte bara under sommaren.

– När folk är ute mycket i skogen, plockar svamp och det är en varm höst så brukar det rapporteras in många fall under hösten. Så har det varit även i år.

Folkhälsomyndigheten för inte statistik över hur många som vaccinerar sig mot TBE, men baserat på hur många doser som säljs kan man dra slutsatsen att vaccinationen ökat stadigt de senaste decennierna. Tittar man bakåt i tiden så var 2017 ett tidigare rekordår med uppemot 400 fall. Därefter gick det nedåt för att i år vända brant uppåt igen.

Men trenden med TBE-fall har sedan 80-talet varit uppåtgående, något som framför allt beror på att antalet fästingar ökar. Rådjursstammen i Sverige har vuxit och med den kommer fler fästingar, eftersom de både lever och parar sig på rådjuren. Rådjuren sprider också TBE till nya områden. Överallt söder om Gävle finns det i dag fästingar med TBE, enligt Marika Hjertqvist. Dessutom har klimatförändringarna med mildare väder lett till att fästingsäsongen börjar allt tidigare och slutar allt senare.

– Vaccinet ger ett jättebra skydd men det är inte alltid de som behöver det mest som vaccinerar sig. Och i de områden där TBE är relativt nytt är det troligen inte lika många som är vaccinerade, säger hon.