Ebba Busch försvarar det försenade intäktstaket

22.02.2023 klockan 20.35: Artikeln har tillfogats en rättelse.

Regeringen har utsatts för tuffa angrepp efter DN:s avslöjande att det försenade intäktstaket för elbolag kan innebära uteblivna intäkter på 3-10 miljarder kronor. Den tidigare finansministern Mikael Damberg (S) har anklagat regeringen för att schabbla bort hushållens pengar – och både S och V har krävt att regeringen skärper beskattningen av elbolagens övervinster.

På tisdagen gick Ebba Busch ut i ett Twitterinlägg och ifrågasatte flera av uppgifterna i DN:s artikel.

Bland annat skrev energiministern att intäkterna ”rimligen inte varit flera miljarder” även om intäktstaket hade kommit på plats tidigare – något som går tvärtemot de uppgifter som DN har från Regeringskansliet.

Vad baserar du ditt påstående på?

– Det underlag som jag sitter med visar att intäkterna, om det hade gått att tillämpa från 1 januari, hade legat i häradet 600 miljoner för januari och februari, säger Ebba Busch.

Varför räknar ni inte med december?

– Regeringskansliet har gjort bedömningen att det inte varit möjligt att plocka in intäkter från 1 december.

I flera andra jämförbara EU-länder handlar det om miljardbelopp i intäkter. Regeringskansliets egna bedömningar, som vi tagit del av, visar att det handlar om 3-10 miljarder även här. Du menar att det inte stämmer?

– Finansdepartementet har själva gjort bedömningen att Sverige hade kunnat ta del av ytterligare intäkter om det hade varit görbart att tillämpa detta från den 1 december eller 1 januari. Men det har inte handlat om miljardklassen utan hundramiljonersklassen, upprepar Ebba Busch och tillägger:

– Men det är inte summorna i sig som har varit det avgörande här, utan att hitta en tillämpning som har varit gångbar för de svenska förutsättningarna.

Med andra ord: frågan är om det hade varit juridiskt möjligt att få pristaket på plats tidigare. Flera jurister som DN pratat med menar att det inte bara var möjligt utan ett måste att införa det från 1 december förra året, då EU-förordningen är att betrakta som svensk lag.

Regeringen har i sin tur pekat på att nya skatter kräver beredning, vilket tar tid, och att den svenska grundlagen säger att nya skatter inte får tillämpas retroaktivt.

Det kan alltså låta som att svensk lag ställs mot EU-lag – men om så är fallet har EU-lag företräde, påpekar de jurister DN pratat med.

– EU-rättens företräde är väldigt starkt, säger Katarina Fast Lappalainen, doktor i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

På Twitter indikerade Ebba Busch att Lagrådet delat bedömningen att intäktstaket inte kan införas retroaktivt i Sverige. Men Lagrådet har inte prövat frågan om det hade gått att införa skatten från 1 december.

Varför skriver du det på Twitter?

– Nej, det Lagrådet håller med om är att detta är en helt ny skatt och som kräver beredning och förarbete, säger Ebba Busch.

https://twitter.com/BuschEbba/status/1628021337192075264

Det kan också ifrågasättas om skatten verkligen hade varit retroaktiv, eftersom EU-förordningen vann laga kraft den 6 oktober.

Om man vill vara än mer säker på att inte bryta mot grundlagens förbud mot retroaktiv lagstiftning finns det ett undantag som regeringen hade kunnat pröva att använda sig av. Regeringen kan meddela riksdagen om att en ny skatt är på väg och presentera dess ungefärliga innehåll. Då kan skatten gälla från det datum riksdagen informeras om den kommande lagen. Det har skett tidigare när ny skattelagstiftning har behövt komma på plats snabbt.

– Med tanke på att elbolagen redan den 6 oktober fick vetskap om EU-förordningen skulle det vara fråga om förutsebar retroaktivitet i det aktuella fallet. Det innebär att ett användande av undantaget i regeringsformen inte skulle vara så allvarligt, säger Katarina Fast Lappalainen, som doktorerat på retroaktiv beskattning.

Men enligt Ebba Busch gjorde regeringen ändå bedömningen att det inte var möjligt.

– Regeringsformen innehåller ett generellt förbud mot att ta ut skatter retroaktivt och det bedömdes inte möjligt att göra undantag för retroaktivitetsförbudet i det här fallet, säger hon och tillägger:

– Men som påpekats några gånger nu, jag försöker ta fullt ansvar för det som regeringen gör samlat men detaljer kring detta är lättare att få svar från finansdepartementet direkt.

DN har sedan måndag förra veckan upprepade gånger sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) för en intervju.

Rättelse: EU-förordningen där intäktstaket regleras trädde i kraft den 6 oktober. I en tidigare version nämndes ett annat datum i oktober.