Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-25 13:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/efter-pandemin-fortfarande-farre-resenarer-i-sl-trafiken/

SVERIGE

Efter pandemin: Fortfarande färre resenärer i SL-trafiken

Resandet med lokalbana och pendeltåg har återhämtat sig mer än det för buss och tunnelbana.
Resandet med lokalbana och pendeltåg har återhämtat sig mer än det för buss och tunnelbana. Foto: Alexander Mahmoud

SL-trafiken är ännu inte tillbaka på normala nivåer sedan pandemin. I början av maj låg resandet på 85 procent av 2019 års nivåer enligt SL:s statistik.

– Det kan ta något år eller två att komma tillbaka, men vi viker inte ner oss. Kollektivtrafiken är ryggraden i resandet i Stockholm, säger trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M).

2022-05-27, 09.56: Texten har tillfogats en rättelse.

Resandet har minskat till följd av covid-19 men en gradvis ökning sker nu sedan restriktionerna släpptes i februari 2022.

– Det är en snabbare återhämtning än våra prognoser visade, intäkterna ligger över 90 procent jämfört med 2019. Jag har hört så många olyckskorpar kraxa över kollektivtrafiken, men det bottnar inte i en djupare kunnighet över hur resandet ser ut, människors rörelsemönster kan ha förändrats, säger Tamsons.

Antalet registrerade resor en vanlig vardag uppgick i april till i genomsnitt 2,089 miljoner vilket är en minskning med 31 procent jämfört med normalåret 2019. Resandet med lokalbana och pendeltåg har återhämtat sig mer än det för buss och tunnelbana.

Mälartågen återhämtar sig bäst och snabbast efter pandemin.
Mälartågen återhämtar sig bäst och snabbast efter pandemin. Foto: Henrik Isaksson/TT

– Delar av trafiken har passerat 2019 års resande, Mälartågen ligger över 100 procent jämfört med 2019, pendeltågen börjar närma sig 100 procent. Återhämtningen sker lite olika, säger Kristoffer Tamsons.

Som del i återstartspaketet riktar nu SL en särskild satsning mot unga för att få dem att återvända till kollektivtrafiken efter pandemin. I sommar ska 160 000 ungdomar lockas tillbaka genom att erbjudas kostnadsfria sommarlovskort.

Kristoffer Tamsons – här vid tunnelbanebygget i Sofia på Södermalm – tror på kollektivtrafikens återkomst.
Kristoffer Tamsons – här vid tunnelbanebygget i Sofia på Södermalm – tror på kollektivtrafikens återkomst. Foto: Alexander Mahmoud

Ett nytt trygghetsprojekt, Trygg Station, har startats. Projektet omfattar inledningsvis stationerna Ropsten, Sätra, Västertorp, Universitetet och Hägerstensåsen, och ambitionen är att där identifiera åtgärder som kan genomföras på kort sikt för att öka tryggheten. Det kan handla om att se över belysningen, synliggöra konsten, måla väggar eller sätta upp speglar för att möjliggöra för resenärerna att kunna se runt hörn.

Mätningar kommer att genomföras före och efter insatserna, och om pilotprojektet faller väl ut, är tanken att det ska rullas ut på fler stationer.

– Vi kommer att komma upp till 100 procents återhämtning och mer med tiden. Stockholmsregionen växer, vi blir fler och resandet ökar. Hur vi bor, arbetar och umgås kommer att ha större inverkan på resandet än några års pandemi, säger Kristoffer Tamsons.

Rättelse: I en tidigare version angavs en för hög siffra för antalet genomsnittligt påstigande i april 2022.

Läs mer: Okänd jättecentral är hjärtat i Stockholms tunnelbana

Läs mer: Priset på SL-kortet kan bli avgörande valfråga i Stockholm

Ämnen i artikeln

SL
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt