Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 12:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/efter-putins-besked-forsvarsutskottet-vill-kalla-till-extramote/

SVENSK POLITIK

Efter Putins besked: Försvarsutskottet kallar till extramöte

Rysslands president Vladimir Putin.
Foto: Ggrigory Sysoyev/AFP

Efter Putins besked om mobilisering kallar riksdagens försvarsutskott till ett extramöte om säkerhetsläget i närområdet.

– Det finns skäl för den militära underrättelsetjänsten att ha en dragning om vad det här får för effekt, säger Pål Jonson (M), utskottets ordförande.

Efter att Rysslands president Vladimir Putin på onsdagsmorgonen beordrade en ”delvis mobilisering” har flera svenska politiker reagerat.

Mobiliseringen innebär att 300 000 personer kan kallas in till kriget i Ukraina. Tidigare har man även utlyst ”folkomröstningar” i ockuperade områden i Ukraina om att ansluta sig till Ryssland.

”Det är naturligtvis ett försök att legitimera den illegala ockupationen, och ännu ett flagrant brott mot folkrätten,” skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på Facebook.

”Det svenska stödet till Ukraina kommer att fortsätta, och fördjupas. I en osäker värld ska Sverige vara en pålitlig partner.”

Utrikesminister Ann Linde (S).
Foto: Magnus Hallgren

Utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter om de utlysta ”folkomröstningarna”:

”Syftet att hålla olagliga ”folkomröstningar” i ockuperade territorier om att ansluta sig till Ryssland skulle vara ytterligare ett flagrant brott mot internationell lag. Det kommer mötas med en tydlig respons.”

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar menar att mobiliseringen visar att ”despoten Putin är desperat”. Medan Liberalernas Johan Pehrson tycker att ”Putin och hans lakejer hör hemma i Haag”.

Det nya beskedet från Ryssland gör att riksdagens försvarsutskott nu kallar till ett extramöte – ett möte som ska ske på måndagen.

– Jag tycker det finns skäl för den militära underrättelsetjänsten och säkerhetstjänsten att ha en dragning om vad det här får för effekt. Vi försöker få till de så skyndsamt som det går, säger utskottets ordförande Pål Jonson till DN.

Riksdagen är inne i en transition, och de nya utskotten är inte formellt på plats förrän i början av oktober.

– Men försvarsutskottet måste fungera tills vi får ett nytt. Och vi vill få en dragning.

Pål Jonson säger att Putins nya besked bör påskynda processen med att stärka Sveriges totalförsvar.

– Men också den fullständiga svenska och finska integrationen till Nato blir viktigare i ljuset av det säkerhetspolitiska läget och den aggression vi ser äga rum, säger han.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiske talesperson säger att den militära underrättelsetjänsten så snabbt som möjligt bör komma till försvarsutskottet för att ge sin uppfattning om det säkerhetspolitiska läget i närområdet och vad Rysslands eskalering kan betyda.

– Jag vill se ett möte med försvarsutskottet, Must och andra berörda myndigheter för att få deras bild av läget.

Samtidigt menar han att det kommer ta tid innan den ryska mobiliseringen får någon effekt vid fronten.

– Men det är ju verkligen angeläget att vi fortsätter att hjälpa Ukraina från svenskt håll med det vi kan och det de begär ifrån oss, säger Mikael Oscarsson.

I slutet av augusti aviserade regeringen att man kommer skicka ytterligare militärt stöd till Ukraina i form av ett sjunde stödpaket.

– Stödet utgörs av artilleriammunition, något som Ukraina specifikt efterfrågat. Ammunitionen kan användas direkt och ger Ukraina högre förmåga att bekämpa motståndaren bakom dess frontlinje, sade statsminister Magdalena Andersson (S) då vid en pressträff.

I nuläget leder Magdalena Andersson en övergångsregering. Samtidigt har Ulf Kristersson sonderingsuppdraget för att försöka bilda en ny regering – där han förhandlar med KD, SD och L.

Ordförande i försvarsutskottet, Pål Jonson (M).
Foto: Henrik Montgomery/TT

Försvårar situationen möjligheten att ge mer stöd?

– I grunden inte. Det är klart att alla vill få till en regering så fort som möjligt. Men vi har bred samsyn kopplat till de här frågorna och att stödja Ukraina, så jag vill inte koppla ihop de sakerna alltför mycket, säger Pål Jonson.

Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, tror inte heller att det politiska läget i Sverige försvårar beslut om stöd.

– Vi har fattat beslut i riksdagen tidigare, och det enda som behövs är att regeringen lägger fram ett förslag. I utrikespolitiken finns gott samförstånd och jag uppfattar att alla vill stödja Ukraina, säger han.

Läs mer:

Putin beordrar delvis mobilisering – 300 000 kallas in

Anna-Lena Laurén: Mobiliseringen en väntad halvmesyr

Så reagerar omvärlden på Putins tal: ”Tecken på panik”

Stor efterfrågan på flygbiljetter från Ryssland efter Putins besked

Expert: Putins besked en upptrappning av kriget

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt