Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-30 14:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/emelies-pappa-var-ofrivillig-spermadonator/

SVERIGE

Emelies pappa var ofrivillig spermadonator

När Emelie hade spårat upp mannen som är hennes biologiska pappa visade det sig att han enligt egen uppgift aldrig donerat spermier.
Foto: Tomas Ohlsson

I två fall har män som utretts för infertilitet i Halland blivit biologiska fäder till barn som blivit till genom spermadonation, utan att någon av parterna fått information om detta.

SVT:s Uppdrag Granskning visar att Emelie är ett livs levande resultat av hanteringen, där all dokumentation saknas.

– Till slut begärde jag ut min förlossningsjournal, finns jag ens?! säger hon till DN.

Emelie är född 1986 och har länge vetat att hon blev till genom spermadonation. Men när hon började eftersöka sitt biologiska ursprung fick hon besked från sjukhuset i Halmstad att uppgifterna inte gick att få fram. Hon gav sig inte med det beskedet.

– Det är så fel som det kan bli. Produkten av deras misstag blev ju ett liv – jag – så jag tycker att de borde kunnat göra mer, säger hon till DN.

Med hjälp av SVT:s Uppdrag Granskning och släktforskning med hjälp av dna-tester som utfördes av släktforskaren Ferdrik Mejster lyckades Emelie spåra mannen som är hennes biologiska pappa. Han har enligt egen uppgift aldrig donerat spermier, men genomgick däremot en fertilitetsutredning vid samma klinik. Beskedet att han är Emelies biologiska pappa kom i fredags.

– Det är ju fortfarande chockerande, säger Emelie, men nu kan jag få de svar som jag sökt. Jag har fått ett utseende på honom och fått veta att hans temperament gått vidare till mig, skrattar hon.

Emelies pappa är den enda släkting hon kunnat spåra upp. Han har inga andra barn.

– Vad vi vet är jag hans enda.

Men sjukhuset i Halmstad ska vid minst ett tillfälle till ha inseminerat med spermier från en man som inte godkänt detta. I Uppdrag granskning medverkar också Felicia Gustafsson, som i vuxen ålder fick veta att hennes pappa inte var hennes biologiska far, vilket hon tidigare berättat i en intervju med DN.

Felicia hade blivit till genom spermadonation, men när hon kontaktade sjukhuset visade det sig att inte heller spermadonatorn var hennes biologiske far. Sjukhuset kunde inte förklara hur hon fått fel namn på donatorn men medgav för DN att det funnits brister i journalföringen. Felicia lyckades till slut, på egen hand, spåra upp sin biologiska pappa. Mannen har för DN uppgett att det inte var i egenskap av spermadonator han uppsökte sjukhuset i Halland.

”I det här fallet handlade det om mitt bidrag, till vår strävan att bli föräldrar. Vi kunde inte föreställa oss att provet skulle behandlas på ett sådant oproffsigt sätt att det förväxlades. Jag har svårt att tro det fortfarande”‚ skrev mannen till DN i samband med publiceringen förra året.

Läkaren i både fallet med Emelies och Felicias fall är en och samma person. Han är numera avliden, enligt Uppdrag granskning.

Emelie tillsammans med Lisa Jarenskog som är producent på Uppdrag Granskning.
Foto: Tomas Ohlsson

Programmets producent Lisa Jarenskog säger att hon så klart inte kan säga att det som hänt i Halmstad varit medvetet eller systematiskt, men tycker att sjukhuset har många frågor att besvara.

– Om jag vore ett par som genomgått fertilitetsbehandlingar i Halmstad mellan åren 1986 och 1993 skulle jag åtminstone vara bekymrad nu, säger hon till DN.

DN har sökt sjukhusledningen, men ännu inte fått svar därifrån. Till SVT säger Maud Ankardal, som är verksamhetschef på Kvinnokliniken i Halmstad att:

– Jag kan endast beklaga detta.

Läs fler nyheter från Västsverige här

Ämnen i artikeln

Halmstad
Västsverige
SVT
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt