Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 18:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ewa-stenberg-blame-game-i-stallet-for-verkstad-om-brottsligheten/

Svensk politik

Ewa Stenberg: ”Blame game” i stället för verkstad om brottsligheten

Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) under onsdagens partiledardebatt.
Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) under onsdagens partiledardebatt. Foto: Magnus Hallgren

Riksdagens partiledardebatt genomsyrades av avsky mot gängbrottsligheten. Partiledarna reagerade genom att kräva avgångar och skylla på andra.

Coronakrisen visar att regering och riksdag kan ändra mycket på kort tid om de vill. Men den erfarenheten tillämpas inte i kriminalpolitiken.

Riksdagsledamöter, vad väntar ni på?, frågade Kristdemokraternas Ebba Busch från talarstolen. ”Vad är er ursäkt för att inte avsätta den här regeringen?”

KD-ledaren anklagade regeringen för att ducka för brottsligheten. Hennes slutsats var att Sverige behöver en ny regering omedelbart.

Moderaternas Ulf Kristersson drog liknande slutsatser. Han sade att statsminister Stefan Löfven (S) inte vill erkänna sambandet mellan stor invandring, dålig integration och växande kriminalitet. ”När regeringen är en del av problemet måste den bytas ut.”

Foto: Magnus Hallgren

Statsministern försvarade sig genom att rada upp åtgärder som regeringen vidtagit allt sedan 2014. Han pekade på att 50 straff har skärpts och 20 nya brottsrubriceringar införts.

Senare under debatten bjöd Ulf Kristersson statsministern på torsdagslunch för att lyssna på vad Danmark gjort för att minska gängbrottsligheten. En obekväm Löfven svarade först med att Moderaterna tidigare har valt att lämna flera av de blocköverskridande överläggningarna som pågått.

Sedan gjorde S-ledaren ändå en öppning om det serverades ärtsoppa och pannkakor.

Det finns en märklig kontrast mellan verklighetsbeskrivningen och partiledarnas reaktioner. Stefan Löfven sade att gängkriminaliteten sliter sönder samhällskittet. Ulf Kristersson liknade den i sitt sommartal vid terrorism och en andra pandemi.  Ebba Busch har nyligen talat om grova brottslingar som monster.

Ulf Kristersson (M).
Ulf Kristersson (M). Foto: Magnus Hallgren

När ett allvarligt hot riktas mot landet brukar regering och opposition samla sig och komma överens om åtgärder. Efter terrorattentaten i Paris 2015 gjorde de upp om 13 olika förslag. Efter att Stockholm drabbades av ett terrorattentat 2017 uppdaterades uppgörelsen. När det nya coronaviruset började spridas i Sverige blev reaktionen enad och massiv. Lagar har snabbt ändrats, extrabudgetar på mer än 250 miljarder kronor har klubbats och en kontroversiell speciallag införts. Uppenbarligen går mycket att uträtta om läget är allvarligt nog.

Lösningen på politiska problem är förstås inte alltid samarbete, demokratin förutsätter konkurrens och politisk strid. Men just när det gäller den allmänna säkerheten har Sverige ofta valt samarbete. Ändå lämnade oppositionen de gängsamtal regeringen bjöd in till för ett år sedan. Och regeringen har inte valt att upprepa inbjudan eller förhandla vidare om oppositionens förslag i riksdagens justitieutskott.

Kriminalpolitiken är en stridsfråga inför kommande val. Krisen ses uppenbarligen inte som så allvarlig att den kräver omedelbara åtgärder, som pandemin gjorde.

Ämnen i artikeln

Ebba Busch
Riksdagen
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt