Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-22 01:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ewa-stenberg-en-plats-under-karnvapenparaplyet-vantar/

SVENSK POLITIK | KOMMENTAR

Ewa Stenberg: En plats under kärnvapenparaplyet väntar

Bild 1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT
Bild 2 av 2
Foto: Magnus Hallgren

I dag presenterade regeringen och partierna sin analys av säkerhetsläget. Slutsatsen, som de inte skriver ut, är att en Natoansökan är oundviklig.

Nu väntar nästa steg för Sverige: att bli en del i Natos försvar och troligen att skicka svensk millitär för att stötta de baltiska staterna.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Sex partier – motsvarande 87 procent av riksdagen – är överens om att Sveriges säkerhet skulle förstärkas med ett Natomedlemskap. Det skulle ”höja tröskeln för militära konflikter”, enligt S-regeringen, Moderaterna, Centern, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

De skriver inte ut slutsatsen. Men det är lätt att räkna ut den själv; de ser en Natoanslutning som nödvändig för att Sverige ska kunna vara säkert.

Partierna skriver i sin rapport att Europas säkerhetsläge försämrats rejält efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. Det som hände var illavarslande för alliansfria länder som Sverige och Finland. Alliansfriheten skyddade inte Ukraina från en rysk invasion. Landet fick inte heller stöd av Natotrupper, trots att landet har samma typ av nära Natosamarbete som Sverige och Finland har.

Ryssland har till råga på allt börjat hota mer med kärnvapen. ”Tröskeln för hot om användning av kärnvapen har sänkts”, konstaterar den säkerhetspolitiska analysen.

Rapporten avfärdar EU, eller en försvarsunion med Finland, som ett realistiskt alternativ till Nato. Det finns egentligen bara en framkomlig väg till buds. Nato.

Nu väntar nästa steg.

”Östersjöregionen och Nordkalotten utgör en säkerhetspolitisk helhet och som medlemmar skulle Sverige och Finland fullt ut ingå i Natos försvarsplanering för området.”, skriver de sex partierna i sin analys.

Detta ser ut att bli det nordiska samarbetets stora revansch efter de olika vägvalen och stängda gränserna under pandemin.

Redan när en Natoansökan har lämnats börjar Sverige och Finland tillsammans med Nato att förbereda sina roller i alliansens försvar, som ju planeras gemensamt.

Målet är att medlemsländernas styrkor ska kunna agera gemensamt under Natobefäl.

Det är ingen enkel formalitet. Nato brukar ha synpunkter på medlemsländernas val, och kan till exempel undra: varför köper ni en sjätte ubåt och inte lufttankningsförmåga?

Alliansen har flera militära insatser i norra Europa, till skydd för medlemsländerna. Det är sannolikt att Sverige kommer att bidra med stridsflyg till Natos luftövervakning av Baltikum eller av Island. Likaså att Sverige kommer att bidra till Natos markförband i de Baltiska staterna. Norge har trupp i Litauen, Island, Lettland och Danmark i Estland.

De politiska signalerna från alla de nordiska och baltiska länderna är att de vill fördjupa det militära samarbetet i Norden och Baltikum inom ramen för Nato.

Med ett Natomedlemskap väntar också en självklar plats under kärnvapenparaplyet, uppspänt framför allt av USA.

Det är troligt att regeringen vill markera distans till det genom att göra ett uttalande om att inga kärnvapen ska förhandslagras i Sverige i fredstid.

När Socialdemokraterna på söndag fattar sitt beslut är en markering mot just kärnvapnen sannolikt en viktig del.

Att understödja dessa massförstörelsevapen är kontroversiellt i Sverige. Men även om ingen vill uttala det är det tydligt att Rysslands retorik och överlägsenhet på detta område bidrar till Sveriges vilja att gå med i kärnvapenalliansen Nato.

Ryssland har världens största och modernaste kärnvapenarsenal, konstaterar den delen av analysen som riksdagens alla partier står bakom. De skriver: ”Vladimir Putins och andra ryska företrädares nyligen gjorda anspelningar om hot om användning av kärnvapen är oroväckande. Den egna befolkningen ska vänjas vid ett scenario där det ska anses vara legitimt för Ryssland att använda kärnvapen.”

Sverige förväntas – oavsett om man uttalar någon reservation mot kärnvapen på svensk mark eller inte – att ingå i Natos ”Nuclear planning Group”, som planerar just kärnvapenavskräckningen. Där ingår alla Natoländer utom Frankrike, som ju har egna sådana vapen.

Gruppen nämns inte alls i den svenska analysen, endast i en reservation av Vänsterpartiet. Troligen är det för att inte röra upp mer damm i Socialdemokraternas interna debatt, så att den svenska Natoprocessen kan spurta i mål inom några dagar.

Ämnen i artikeln

Nato
Riksdagen
Ann Linde

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt