Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 14:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ewa-stenberg-kristersson-maste-vanda-utvecklingen-fore-nasta-val/

SVENSK POLITIK | KOMMENTAR

Ewa Stenberg: Kristersson måste vända utvecklingen före nästa val

Moderatledaren Ulf Kristersson ser av allt att döma ut att bli Sveriges näste statsminister. I den rollen får han det tunga uppdraget att vända utvecklingen med de dödliga skjutningarna.
Foto: Alexander Mahmoud

Sverige slår ett nytt nattsvart rekord i dödsskjutningar. Nu är det upp till den nya regeringen att visa att den kan vända utvecklingen.

Det räcker inte att skärpa straffen när huvuddelen av brotten inte klaras upp.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
VAL 22

Den svenska valkampen kretsade kring ett par tragiska händelser. En 15-åring har nu erkänt mordet i köpcentret Emporia i Malmö den 19:e augusti.  En mor och hennes fyraårige son hamnade i skottlinjen i en lekpark i Eskilstuna den 26:e augusti.

Nu läggs en ny anledning till förtvivlan till listan. Ett nytt liv har släckts av skjutvapenvåld. Det är fler som skjutits till döds ute på gator och torg i år än något annat år, trots att vi bara skriver september.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har visat att det dödliga skjutvapenvåldet började öka i Sverige redan i mitten av 00-talet. Från 2013 tilltog ökningen.

Sverige har gått från botten till toppen bland Europas länder. I de flesta andra europeiska länder minskar tvärtom skjutningarna.

Rättsväsendet har inte kunnat hantera det ökade dödliga våldet. DN:s granskning visar att bara fyra av årets 48 dödsskjutningar har klarats upp. De fallen anses inte vara kopplade till någon gängkonflikt.

I 27 av skjutningarna – inklusive den senaste i Kristianstad – finns inte någon häktad för att ha utfört själva mordet. I de flesta saknas en utpekad misstänkt.

Brås rapport från förra året visade att bara 23 procent av det dödliga gängvåldet i Sverige klarades upp. Hur många av de hittills 48 dödsskjutningarna i år som kommer att sluta med fällande domar vet vi inte. Men det är illavarslande att rättsväsendet i så många av morden inte ens har någon skäligen misstänkt gärningsperson.

När mördare går fria kan det sänka tröskeln för andra att ta till vapen. Det kan dessutom leda till en spiral av hämndmord.

Den politiska debatten om brottsligheten har varit hård. Partierna har konkurrerat med förslag om straffskärpningar och nya befogenheter för polisen.

Men oavsett hur mycket straffen skärps biter det inte om ingen kan ställas till svars för morden. Höjda straff skulle kunna vara avskräckande, men hur skrämmande är det om de flesta aldrig döms?

Polis och åklagare talar om en tystnadskultur, som gör det svårt att klara upp brotten. Riksdagen har nyligen beslutat om ett kronvittnessystem, som trädde i kraft 1 juli. Det återstår att se vad det leder till.

De fyra partier som vill se Ulf Kristersson (M) som statsminister är överens om flera nya åtgärder mot brottsligheten. De vill bland annat ge polisen rätt att avlyssna gängkriminella utan konkret brottsmisstanke, att fler ska utvisas, straffen skärpas och att det ska bli kriminellt att vara med i ett gäng.

Ulf Kristersson har tidigare talat om att det kommer att ta  minst tjugo år att få stopp på gängbrottsligheten.

Men i valrörelsen ställde han den avgående statsministern Magdalena Andersson till svars för bland annat mordet på köpcentret Emporia i Malmö.

Han har tydligen dragit slutsatsen att väljarna inte kommer att ha tjugo års tålamod med att pressa tillbaka gängvåldet. Nu blir upp till bevis i en av huvudfrågorna som avgjorde valet till hans fördel.

Läs mer:

48 dödsskjutningar i år – i 27 fall har ingen häktats för morden

Ämnen i artikeln

Val 2022

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt