Sverige kan, vid sidan av Finland, bli världens första land att slutförvara utbränt kärnavfall.

Finland har inspirerats av den svenska modellen att lagra det radioaktiva avfallet långt ner i urberget. Men där är tillstånden klara och anläggningen redan byggd. Här går beslutsprocessen långsamt.

Ändå är detta inte en fråga om att vara för eller mot kärnkraft. Avfallet måste lagras i minst 100.000 år, alldeles oavsett vilken åsikt beslutsfattarna har. Det finns redan och är på väg att fylla hela mellanlagret utanför Oskarshamn.

Det är ett stort och svårt beslut att lägga avfallet till vila 500 meter ner i berggrunden för en tid som är omöjlig att överblicka.

Tänk om kopparhöljena till kapslarna med det utbrända kärnbränslet skulle börja brytas ner trots allt? Det finns sådana farhågor från forskare. Eller tänk om våra sentida ättlingar om flera tusen år inte begriper hälsningen från 2000-talet utan tar upp kapslarna utan att ana oråd?

Miljöpartiet bildades till stor del på grund av kärnkraftsmotståndet, i efterdyningarna av folkomröstningen 1980. Då var förvaringen av kärnbränslet en central politisk fråga. I dagens kärnkraftsdebatt nämns det sällan. Men klockan tickar ändå på.

Det är ett stort och svårt beslut att lägga avfallet till vila 500 meter ner i berggrunden för en tid som är omöjlig att överblicka.

Under tiden förvaras utbränt kärnbränsle i vattenfyllda bassänger i bergrum utanför Oskarshamn. Regeringen har inte gett grönt ljus för att bygga ut det, och snart är det fullt.

Nu försöker det statligt ägda energibolaget Vattenfall pressa regeringen att fatta beslut om både slutförvaret och ett utbyggt mellanlager senast i sommar. Görs inget kommer mellanlagret att bli fullt 2023. Då kan inte bolaget köra sina kärnkraftsreaktorer 2024, enligt Vattenfall.

Eftersom kärnkraften står för nästan 40 procent av den svenska elproduktionen skulle det kunna utmynna i stor och akut elbrist. Det skulle ingen regering acceptera.

Miljöpartiet vill inte vinka igenom slutlagret till synes lättvindigt och få en ny svekdebatt, efter de om Vattenfalls kolgruvor i Tyskland och flyktingkrisen.  ”Det är ett beslut som måste ta den tid som krävs”, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) till DN.

Hans parti behöver visa väljarna att det kämpar hårt för att minimera riskerna med slutförvaret. Då är en vanlig metod att dra ut på tiden. Men Socialdemokraterna vill sannolikt inte skjuta upp beslutet.

Kärnkraften har visat sin sprängkraft förr i svensk politisk historia. Nu återstår att se om regeringen kan desarmera den denna gång.