Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-27 02:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ewa-stenberg-nu-blir-det-karnkraftsstrid-i-regeringen/

Svensk politik

Ewa Stenberg: Nu blir det kärnkraftsstrid i regeringen

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Regeringspartierna har inte hunnit hämtat sig från de interna konflikterna om migrationspolitiken när nästa explosiva fråga pockar på beslut.

Miljöpartiet vill inte bli först i världen att slutförvara utbränt kärnbränsle. Socialdemokraterna däremot vill inte riskera allvarlig elbrist i industrin.

Sverige kan, vid sidan av Finland, bli världens första land att slutförvara utbränt kärnavfall.

Finland har inspirerats av den svenska modellen att lagra det radioaktiva avfallet långt ner i urberget. Men där är tillstånden klara och anläggningen redan byggd. Här går beslutsprocessen långsamt.

Ändå är detta inte en fråga om att vara för eller mot kärnkraft. Avfallet måste lagras i minst 100.000 år, alldeles oavsett vilken åsikt beslutsfattarna har. Det finns redan och är på väg att fylla hela mellanlagret utanför Oskarshamn.

Det är ett stort och svårt beslut att lägga avfallet till vila 500 meter ner i berggrunden för en tid som är omöjlig att överblicka.

Tänk om kopparhöljena till kapslarna med det utbrända kärnbränslet skulle börja brytas ner trots allt? Det finns sådana farhågor från forskare. Eller tänk om våra sentida ättlingar om flera tusen år inte begriper hälsningen från 2000-talet utan tar upp kapslarna utan att ana oråd?

Miljöpartiet bildades till stor del på grund av kärnkraftsmotståndet, i efterdyningarna av folkomröstningen 1980. Då var förvaringen av kärnbränslet en central politisk fråga. I dagens kärnkraftsdebatt nämns det sällan. Men klockan tickar ändå på.

Det är ett stort och svårt beslut att lägga avfallet till vila 500 meter ner i berggrunden för en tid som är omöjlig att överblicka.

Under tiden förvaras utbränt kärnbränsle i vattenfyllda bassänger i bergrum utanför Oskarshamn. Regeringen har inte gett grönt ljus för att bygga ut det, och snart är det fullt.

Nu försöker det statligt ägda energibolaget Vattenfall pressa regeringen att fatta beslut om både slutförvaret och ett utbyggt mellanlager senast i sommar. Görs inget kommer mellanlagret att bli fullt 2023. Då kan inte bolaget köra sina kärnkraftsreaktorer 2024, enligt Vattenfall.

Eftersom kärnkraften står för nästan 40 procent av den svenska elproduktionen skulle det kunna utmynna i stor och akut elbrist. Det skulle ingen regering acceptera.

Miljöpartiet vill inte vinka igenom slutlagret till synes lättvindigt och få en ny svekdebatt, efter de om Vattenfalls kolgruvor i Tyskland och flyktingkrisen.  ”Det är ett beslut som måste ta den tid som krävs”, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) till DN.

Hans parti behöver visa väljarna att det kämpar hårt för att minimera riskerna med slutförvaret. Då är en vanlig metod att dra ut på tiden. Men Socialdemokraterna vill sannolikt inte skjuta upp beslutet.

Kärnkraften har visat sin sprängkraft förr i svensk politisk historia. Nu återstår att se om regeringen kan desarmera den denna gång.

Ämnen i artikeln

Kärnkraft
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt