Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 02:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ewa-stenberg-trump-okar-klyftan-mellan-kristersson-och-akesson/

Svensk politik

Ewa Stenberg: Trump ökar klyftan mellan Kristersson och Åkesson

Jimmie Åkesson (SD) under onsdagens riksdagsdebatt.
Jimmie Åkesson (SD) under onsdagens riksdagsdebatt. Foto: Janerik Henriksson/TT

I tio år har svensk politik handlat om Sverigedemokraterna. Men sedan M, KD och SD väl börjat samarbeta har debatten tystnat. Efter stormningen av den amerikanska kongressen utmärker sig nu Jimmie Åkessons parti åter som extremt.

Onsdagens partiledardebatt visar att det svenska politiska landskapet är byggt på gungfly. Liberalernas ledning har börjat ta sats för att lämna januarisamarbetet. I partiledardebatten avslutade gruppledaren Johan Pehrson (som tar debatten eftersom Nyamko Sabuni saknar riksdagsplats) sitt anförande med att den nuvarande regeringen inte är Liberalernas önskeregering och att hans anförande understryker att Sverige behöver något annat. Sabuni själv hade just ställt ultimatum till Löfven med krav på en stramare migrationspolitik.

Det kan mycket väl vara skrämskott, men lämnar det krisande Liberalerna skutan har regeringen inte längre stöd för sin budget.

Samtidigt har oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) svårt att få ihop ett alternativ till Stefan Löfvens rödgröna regering.

En viktig anledning är att han behöver ett organiserat samarbete med SD för att kunna bli statsminister. Det var just detta som fick Annie Lööfs Centern och Liberalerna – under tidigare partiledaren – att byta sida i statsministerkampen och stödja Löfven.

Under de senaste åren har SD fattat flera beslut som kan underlätta ett framtida samarbete med borgerliga partier. Före jul ställde det sig till exempel bakom de borgerliga partiernas förslag om att riksdagen skulle uttala en Natooption.

Sverigedemokraterna gjorde samtidigt klart att partiet inte alls vill att Sverige går med i Nato. Men beslutet var ändå en mycket viktig signal om kompromissvilja till de fyra borgerliga, som alltid sett just säkerhets- och utrikespolitiken som ett stort hinder för samarbete med SD.

Stormningen av den amerikanska kongressen på trettondagen ställer nu SD:s syn på sin omvärld i blixtbelysning. I riksdagens partiledardebatt tog sju partiledare entydigt avstånd från Donald Trump och hans roll i stormningen av Kapitolium. Jimmie Åkesson tog avstånd från själva stormningen - men inte från Donald Trump.

Trots att Åkesson tidigare har sagt att Trump ”saknar många av de egenskaper som vi normalt anser tillhöra mänskligheten” vill SD ändå se honom som president också i fortsättningen. I Åkessons ögon är det personen Trump det är fel på, inte politiken. Att personen ändå får sägas spela en viss roll i ett presidentval hindrar varken ett stöd till det radikaliserade republikanska partiet eller för att nominera Trump till Nobels fredspris.

Ett par av SD:s riksdagsledamöter har ifrågasatt om det amerikanska valet gick rätt till, alltså det budskap Donald Trump gett till sina väljare. ”När Trump såg ut att vinna dök det helt plötsligt upp hundratusentals valsedlar till Bidens favör. Republikanska observatörer nekades att granska valsedlarna och helt plötsligt vann Biden.”, skrev till exempel Björn Söder på Twitter den 4 november.

Ulf Kristersson tog redan före det amerikanska valet starkt avstånd från Donald Trump. I riksdagsdebatten hoppades han att Joe Biden nu ska återupprätta USA:s roll i klimatpolitiken och försvara rättsstatens och demokratins integritet. ”Jag hoppas också att det bryter polariseringen”, sade M-ledaren och uttryckte sedan sina farhågor om att det destruktiva politiska klimatet får fäste också här i Sverige.

M-ledaren öppnade i juni förra året för att budgetförhandla med Sverigedemokraterna, utan att mötas av någon starkare intern kritik. Men efter trettondagens händelser skriver den tidigare moderate försvarsministern Mikael Odenberg på Facebook: ”Jimmie Åkesson föredrar ”politiskt” Donald Trump framför Joe Biden. Det bör ge svenska politiker en anledning att fundera över vem man föredrar ”politiskt” i Sverige”. Nu återstår att se om fler moderater håller med Odenberg.

Moderaterna har lagt om sin migrationspolitik och kriminalpolitik radikalt sedan Reinfeldtregeringens tid. Även Ebba Buschs kristdemokrater har gjort en stor politisk förflyttning. Det har fört SD, KD och M närmare varandra i sak. Samtidigt har coronakrisen fått Moderaternas bredd och erfarenhet av att regera att framstå som allt viktigare för väljarna. Det har fått SD att krympa i opinionen, något som Åkessons parti inte är vant vid.

Det ger vind i seglen för radikalare sverigedemokrater.

Om M inte hittar ett sätt att snabbare locka tillbaka SD-väljare kan ett fjärde svenskt val 2022 komma att handla mest om Sverigedemokraternas roll i svensk politik. Det vore till skada för sakpolitiken.

Ämnen i artikeln

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt