Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ex-statsepidemiologen-annika-linde-sveriges-strategi-aldersdiskriminerande/

Sverige

Ex-statsepidemiologen Annika Linde: Sveriges strategi åldersdiskriminerande

Annika Linde var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013.
Annika Linde var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013. Foto: Christine Olsson

Tidigare statsepidemiologen Annika Linde, 72, välkomnar Folkhälsomyndighetens öppning för att lätta på restriktionerna för äldre. Hon anser att Sveriges strategi är en form av åldersdiskriminering och är kritisk mot att många unga inte verkar följa rekommendationerna.

– Jag tycker att det är hänsynslöst, säger hon.

I veckan öppnade statsepidemiolog Anders Tegnell för att lätta på restriktionerna för personer som är 70 år eller äldre.

– Om ett par månader kommer vi med ett upplägg för att bryta deras isolering. Det ska bli mer lika för alla, sade han i SVT:s Aktuellt i tisdags.

Han flaggade dock för att tidsaspekten kan vara något optimistisk och att planen bygger på att smittspridningen av coronaviruset är fortsatt låg i samhället, skriver TT.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen utreder också om det tillfälliga besöksförbudet på äldreboenden ska slopas efter den 30 september.

Annika Linde, som var statsepidemiolog vid dåvarande myndigheten Smittskyddsinstitutet mellan 2005 och 2013, är positiv till att lätta upp reglerna.

– Kan det ske utan att man minskar de äldres trygghet är det jättebra, säger hon till DN.

Samtidigt tycker hon att samhället redan nu borde se till att ordna fler evenemang för äldre och riskgrupper, särskilt med tanke på att hösten gör det svårare att ha aktiviteter utomhus. Folkhälsomyndigheten borde uppmana kommunerna att fundera på vad de själva kan göra och hur de kan hjälpa det lokala näringslivet att erbjuda aktiviteter för riskgrupper, menar hon.

– Man kan tänka sig att ha en kväll i veckan då bara människor i riskgrupp, som hållit sig isolerade, får gå på restaurang, bio, bibliotek eller teater. Om näringslivet har svårt att tänka ut hur det ska gå till på ett säkert sätt bör de kunna vända sig till smittskyddet för råd.

När det gäller personer på äldreboenden anser hon att man måste anstränga sig för att hitta lösningar. Det är orimligt att människor med kort tid kvar att leva inte ska få träffa sina nära anhöriga, menar hon.

– Negativt covid-19-test före besök vore det bästa – det skulle möjliggöra umgänge med närhet. Symtomfrihet, munskydd och välventilerad lokal där man kan hålla avstånd är ett lite sämre alternativ, men bättre än ingenting.

Det tillfälliga besöksförbudet på äldreboenden gäller fram till den 30 september.
Det tillfälliga besöksförbudet på äldreboenden gäller fram till den 30 september. Foto: Pontus Lundahl/TT

Linde är i grunden inte emot den svenska strategin, men menar att isoleringen har tärt hårt på många äldre och påpekar att ensamhet är en enorm riskfaktor för andra sjukdomar.

– Det finns väldigt många som inte har kommit ut och de är ganska desperata vid det här laget.

I Sverige har det framförts kritik mot att en del personer – företrädesvis unga – inte verkar följa råden om att hålla avstånd. Både Världshälsoorganisationen och Folkhälsomyndigheten befarar samtidigt att unga kan vara en ny motor i smittspridningen.

Hon tycker att det har varit mer jämlikt i andra länder som har stängt ned helt – där har alla tvingats sitta hemma.

– Sveriges strategi har varit en form av åldersdiskriminering, även om den varit till för att skydda oss. Det hade varit en annan sak om unga lytt Folkhälsomyndighetens råd, men det finns väldigt många exempel på att de inte bryr sig. Det är hänsynslöst mot oss äldre – ju större smittspridning, desto större risk är det för att bli smittad.

Socialstyrelsens folkhälsoråd Iréne Nilsson Carlsson menar att det självfallet finns olägenheter med besöksförbudet. Boende och anhöriga har behov av att träffas samtidigt som det innebär en begränsning av de boendes självbestämmande.

Hon påpekar dock att det inte är åldern i sig, utan insatsen, som är reglerad.

– Om du är 85 år och har hemtjänst omfattas du inte av besöksförbudet, som är kopplat till att sköra människor bor ganska tätt med gemensamma lokaler och att det har varit problem med spridning av covid-19 på särskilda boenden.

Folkhälsomyndigheten kallar arbetet att skydda de äldre för en balansgång.

– Från en nationell myndighets sida så följer vi och analyserar utvecklingen och försöker peka på de sårbara grupperna. Det är ju just för att möjliggöra för andra aktörer att skapa säkra sätt att umgås, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på myndigheten.

Kunde ni ha gjort mer för att motverka ensamhet och isolering bland äldre?

– Man kunde nog alltid ha gjort mer, med facit i hand. Vi tycker att det har varit viktigt att lyfta fram att det här är individer som är väldigt sårbara och att det är ytterst viktigt att skydda dem i största möjliga mån. Det kan såklart göras på olika sätt, men överlag ser vi att den här strategin har varit nödvändig.

Läs mer:

Sofia Nerbrand: Äldre människors sista tid i livet får inte devalveras

Äldreprofessorn om besöksförbudet: ”Ett hån och ett övergrepp

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt