Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-01 13:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/experter-m-kan-pa-sikt-andra-sig-om-sd-i-regeringen/

SVENSK POLITIK

Experter: M kan på sikt ändra sig om SD i regeringen

Partiledarna Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M) skakar hand under en partiledardebatt i riksdagen 2019.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Moderaternas nej till Sverigedemokraterna i regering ligger fast. Trots att SD nu ser ut att bli näst största parti.

Men alla håller inte med om partiledningens linje – och statsvetare säger att M kan ändra sig på sikt.

– Mitt förstahandsval är att M och KD bildar en regering. Men om man inte får igenom det, då får man vara rätt förutsättningslös, säger skånska M-toppen Carl Johan Sonesson.

VAL 22

Det är oroligt i Moderaterna. Partiet har i flera opinionsmätningar förlorat positionen som andra största parti – till samarbetspartnern Sverigedemokraterna.

S-toppar, med statsminister Magdalena Andersson i täten, varnar för att Ulf Kristersson nu kommer svika löftet om att inte släppa in SD i en M-ledd regering.

Kommer partiet byta fot i frågan?

Enligt partisekreterare Gunnar Strömmer (M) är svaret nej – åtminstone under kommande mandatperiod.

”Moderaterna vill bilda regering med borgerliga partier, och samarbeta med Sverigedemokraterna kring sakfrågor i riksdagen,” skriver han i ett sms.

Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer på en tidigare pressträff.
Foto: Lars Schröder/TT

Han pekar på en tydlig orsak: En regering fattar omkring 10 000 beslut varje år, och det kräver enighet.

”Vi har ingen tidigare erfarenhet av att samarbeta eller regera med varandra. Nu har vi tagit steget att samarbeta i riksdagen.”

Kommer ert nej till att sitta i regering med SD gälla alltid, eller kan det komma att ändras under nästa eller nästnästa mandatperiod?

”Vi har fullt fokus på valet den 11 september och nästa mandatperiod, och vårt besked till väljarna är klart: bilda regering med andra borgerliga partier, och samarbeta med SD i riksdagen.”

Statsvetare DN talat med tror att M kan komma att ändra sig längre fram – kanske redan till valet om fyra år.

– På sikt kommer de att backa, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet som forskar om SD.

– Hela SD:s historia under 2000-talet visar ju att de successivt blivit mer normaliserade för varje val, och nu är de aktuella för att i alla fall ingå i ett majoritetsunderlag.

Om högersidan vinner valet, och om SD får politiska tjänstemän på regeringskansliet, skulle statsvetaren ”inte bli förvånad om det lossnade redan till 2026.”

Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Foto: Mikael Risedal/Lunds universitet

Liknande resonemang kommer från Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola som forskar om populistiska och högerradikala partier. Till sist tror hon att SD kommer kräva att få sitta i regering, om de fortsätter vara ett stort parti.

– I Europa tar center-högerpartierna antingen in de högerradikala partierna i regeringen, eller så skapar man blocköverskridande koalitioner. Sverige är antagligen inte annorlunda.

Få moderater vill i bakgrundssamtal spekulera om vad som händer efter nästa mandatperiod, efter valet 2026.

– En lärdom från 2018 är att du aldrig ska säga aldrig i sådana här processer. Det har folk fått äta upp, säger en erfaren moderat.

Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Skåne, på en tidigare pressträff.
Foto: Johan Nilsson/TT

Skånemoderaterna har tidigare gått i bräschen för ett SD-samarbete, till bland annat Stockholmsmoderaternas förtret. Den skånska M-toppen Carl Johan Sonesson, regionstyrelsens ordförande i Skåne, tycker inte att M ska ”utesluta någonting i det här läget” – inte heller att sitta i regering med SD.

– Precis som Ulf Kristersson är också mitt förstahandsval att M och KD bildar en regering. Men om man inte får igenom det, då får man vara rätt förutsättningslös, säger han.

Även han tror att M kommer backa från sitt nej tids nog, men tycker att det är ”svårt att veta” om det kommer ske den här mandatperioden eller längre fram.

– I takt med att SD växer och blir större kan man nog inte ha alltför starka principer gällande vem man kan sitta och förhandla med och inte. Och det kommer med tiden även vara så nationellt. Om det inte blir det här valet kommer det bli i framtiden.

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola som forskar om populistiska och högerradikala partier.
Foto: Anna Harwig

Enligt de båda statsvetarna DN varit i kontakt med är det samtidigt ovisst om SD skulle tjäna på att få ministerposter. Ann-Cathrine Jungar säger att det visat sig vara ”extra besvärligt” för högerradikala partier att sitta i regering. Särskilt om man måste kompromissa i ”sina viktigaste frågor” som invandring, integration och brottsbekämpning.

– Det är svårt att säga vad det beror på. Om det är ovana att sitta i regeringen eller den populistiska ådran, att det är svårare att sitta i regering och säga att man ska lyssna på folket.

– Det kan också vara svårt att få gräsrötterna i partiet att acceptera de kompromisser man får lov att göra.

De påpekar också att det i dag saknas parlamentariskt stöd för en regering med SD-ministrar. Såväl M som KD och L säger nej. Anders Sannerstedt lyfter flera orsaker till att M inte vill välkomna SD till en eventuell regering efter det här valet: Det är lättare att få med L på tåget om SD står utanför och det kan vara enklare att vara handlingskraftig med färre partier i regering.

– Sedan är M och KD också väldigt rädda för att skrämma bort väljare, säger han.

Läs mer:

DN/Ipsos: SD ökar ännu mer - högersidan i knapp ledning

M-källa om läget i partiet: ”En avgrund”

Ämnen i artikeln

Val 2022
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt