Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-05 08:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/expertrad-kapa-inte-reduktionsplikten/

SVENSK POLITIK

Expertråd: Kapa inte reduktionsplikten

Energimyndigheten avråder från kraftiga sänkningar av reduktionsplikten för bensin och diesel. Att det säljs elbilar som aldrig förr räcker inte för att nå klimatmålen, enligt en rapport till regeringen.

Ett ovälkommet besked för M, KD och SD som lovat väljarna kraftigt sänkt bensin- och dieselpris.

TT Text

Skenande bränslepriser – och en valrörelse som alltmer fokuserade på energi och höga priser – fick regeringen att be expertmyndigheten att snabba på med sin så kallade kontrollstation av reduktionsplikten. I dag presenteras den.

Slutsatsen är inte vad flera av riksdagspartierna vill höra. Under valrörelsen har ett argument för en kraftigt minskad plikt varit att den ökade elbilsförsäljningen nog skulle göra det möjligt att sänka de nivåer som sju av åtta riksdagspartier beslutat om så sent som i juni 2021.

Reduktionsplikten tvingar bolagen att gradvis blanda i mer av dyrare biodrivmedel för att minska utsläppen. Plikten har betydelse för bränslepriserna, framförallt dieselpriset. En höjning förra hösten och en vid årsskiftet spädde på dieselpriset med några kronor, totalt.

Trots att takten i elektrifieringen ökat finns det andra faktorer som äter upp utsläppsminskningen, till exempel att det är fler fordon på vägarna nu – merparten av fordonsflottan består trots allt inte av elbilar.

Och hur många liter diesel en bil förbrukar har ökat, säger Henry Hammarström, utredningsledare för rapporten, på Energimyndigheten.

Inrikes transporter står för runt en tredjedel av de totala svenska koldioxidutsläppen. Riksdagen har beslutat att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030, jämfört med 2010.

”Ska vi nå riksdagens energi- och klimatpolitiska mål måste vi ställa om transportsektorn och då är reduktionsplikten en nyckel för att nå målen”, skriver Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén i en kommentar.

Han framhåller att plikten även bidrar till att stärka försörjningstryggheten genom att minska Sveriges beroende av fossil energi och oljeexportörer som Ryssland.

KD, M och SD har krävt och lovat nivåerna i reduktionsplikten kan skäras ned omgående, från dagens krav på en inblandning som ger drygt 30 procent lägre utsläpp från en liter diesel till en inblandning som bara ger 5–6 procents minskning.

– Det skulle öka utsläppen med 6 miljoner ton, säger Henry Hammarström.

6 miljoner ton koldioxid motsvarar vad 67 oljeeldade Karlshamnsverk skulle släppa ut på ett år, räknat på 2021 års förbrukning.

Möjligheten att nå klimatmålet till 2030, om knappt åtta år, skulle då försämras ordentligt. Målet kräver en minskning av utsläppen med 14 miljoner ton. Utan reduktionsplikten på dagens nivåer blir minskningen bara 8 miljoner ton.

– Reduktionsplikten har också betydelse för att EU ska nå sina uppsatta mål, säger Henry Hammarström.

Om partierna väljer att minska reduktionsplikten, måste de införa andra åtgärder för att få ner utsläppen så att klimatmålet kan nås, till exempel att minska bilåkandet eller öka elektrifieringstakten.

Riksdagen beslutade i juni att uppräkningen av kraven i reduktionsplikten ska pausas under 2023, för att sedan öka igen 2024.

Energimyndigheten anser att pausen ökar osäkerheten för bolag som vill investera för att starta, eller öka, produktion av biodrivmedel. Och den bromsar möjligheterna att nå klimatmålen.

Myndigheten föreslår dock en del ändringar i reduktionsplikten från 2024.

Huvudalternativet innebär att Sverige ska byta till en annan dieselstandard och kombinera med inblandning av rena eller höginblandade biodrivmedel som då får räknas in i plikten.

Det kan öka efterfrågan på och produktionen av biodrivmedel i Sverige.

Reduktionsnivån för bensin föreslås ligga still från 2025, inte öka enligt tidigare beslutad plan.

Ett andra och ett tredje alternativ läggs också fram. Där trappas inte kraven upp för inblandning av förnybart i diesel i samma takt som tidigare, men en årlig ökning ska ändå ske.

De alternativen kräver dock att åtgärderna för att få ner utsläppen ökas kraftigt på andra områden.

Energimyndigheten bedömer att förslagen, oavsett alternativ, kan innebära lägre drivmedelspriser än med den lagstiftning som gäller nu.

Ämnen i artikeln

Bensinpriset
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt