Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-29 12:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/facket-ohallbar-situation-pa-svenska-anstalter/

SVERIGE

Facket: Ohållbar situation på svenska anstalter

Foto: Alexander Mahmoud

Efter gisslansituationen på Hällbyanstalten riktar fackförbundet Seko hård kritik mot Kriminalvården. Överbeläggningar på anstalter och personal utan rätt utbildning är vanligt förekommande, menar facket – i dagsläget är långt över tusen outbildade anställda i tjänst.

– Jag är inte förvånad över att det hände. Läget är mycket allvarligt, säger Gabriella Lavecchia på Seko.

Under onsdagen tog två morddömda fångar två anställda som gisslan på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. De beväpnade sig med vassa föremål och barrikaderade in sig i ett vaktrum. Senare under kvällen släpptes de båda anställda.

För Gabriella Lavecchia, förbundsordförande för fackförbundet Seko, kommer inte händelsen som en överraskning. Fackförbundet har 4 000 medlemmar från Kriminalvården och den samlade bilden från medlemmarna att arbetsmiljön är mycket ansträngd.

Gabriella Lavecchia vill inte uttala sig om gårdagens händelse, men menar att situationen i sig inte är förvånande – med tanke på det kritiska läge som Kriminalvården befinner sig i.

– Jag är inte förvånad. Vi har larmat om överbeläggningen på svenska anstalter och riskerna med tillfälliga anställningar i flera år. En stor del av personalen saknar ordentlig utbildning och läget är mycket allvarligt, säger hon.

Redan år 2018 tog Seko fram rapporten ”En Kriminalvård i kris” som redogör för vad facket anser vara allvarliga brister inom verksamheten. Rapporten visar att överbeläggningar och vikarier som saknar både utbildning och erfarenhet är vanligt förekommande på flera anstalter.

För att bli kriminalvårdare krävs en utbildning på 24 veckor, som påbörjas i samband med anställningen och pågår parallellt med arbetet.

– För sommarvikarier eller visstidsanställda som arbetar kortare perioder är sannolikheten att mycket låg att de hinner få en utbildning, säger Gabriella Lavecchia.

En rapport från Kriminalvården från 2020 visar att 30 procent av de anställda är visstidsanställda. Det är en siffra som antas öka under sommaren, då vikarierna plockas in.

– Antalet är extraordinärt högt. Det är väldigt bekymmersamt och oroande. I den här branschen behövs det absolut utbildning och erfarenhet för att möta svåra situationer.

Gabriella Lavecchia är förbundsordförande för fackförbundet SEKO. Enligt henne har facket larmat i flera år om en ohållbar situation på anstalter i Sverige.
Gabriella Lavecchia är förbundsordförande för fackförbundet SEKO. Enligt henne har facket larmat i flera år om en ohållbar situation på anstalter i Sverige. Foto: Anna Ledin Wiren

Facket menar att läget har förvärrats under pandemin. I dagsläget har Kriminalvården en så kallad utbildningsskuld, vilket innebär att personal arbetar utan att ha fått den utbildning de har rätt till. Enligt Gabriella Lavecchia rör det sig om 1 000 till 1 500 personer som är i arbete utan utbildning.

Utan utbildning får man som vikarie inte delta i alla arbetsuppgifter, vilket sätter större press på de anställda som har den rätta utbildningen och erfarenheten.

– Det ökar arbetsbelastningen på de andra inom personalen. Dessutom är det viktigt att de anställda känner till och förstår de intagna där man ska arbeta. Speciellt när det rör sig om en anstalt med säkerhetsklass 1 där flera intagna sitter lång tid, säger hon.

Ytterligare ett problem är överbeläggningar på anstalterna. Enligt Kriminalvården var beläggningsgraden på fasta anstalter i snitt över 100 procent under förra året. Det leder till ökad arbetsbelastning för personalen och kan skapa irritation bland de intagna, enligt facket.

– Man behöver ha lite luft i systemet för att kunna flytta på intagna när det uppstår svåra situationer. Men när man har en beläggning på 110 procent – hur gör man då? Det är en fråga som är extra viktig när anstalter har säkerhetsklass 1 som Hällby, säger Gabriella Lavecchia.

I veckan meddelade regeringen att de vill slopa straffrabatten för grova brott för ungdomar mellan 18 och 20 år. Det kommer med stor sannolikhet leda till att trycket ökar ytterligare på landets anstalter, säger Gabriella Lavecchia. Facket anser att anstalterna behöver få mer resurser för att minska överbeläggningarna och för att kunna fastanställa personal.

– Våra medlemmar gör underverk på sina arbetsplatser under de förutsättningar som finns. Sverige satsar stort på rättskedjan och fler kriminella ska fångas och dömas, men det sista ledet glöms ibland bort. Det märker våra medlemmar av, säger hon.

Läs mer:

Båda ur gisslan har släppts: ”Fysiskt oskadda”

Regeringen vill slopa ungas straffrabatt vid grova brott

Ämnen i artikeln

Eskilstuna
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt