Fakta i frågan: Har gängen slutat skjuta i Malmö?

Sedan mitten av 2000-talet har skjutvapenvåldet ökat markant i Sverige. Det står i kontrast till utvecklingen i många andra europeiska länder där trenden istället pekar nedåt.

Förra året inträffade 342 skjutningar i Sverige – i genomsnitt nästan en skjutning om dagen.

Det finns inga tecken i statistiken på förbättring: 366 skjutningar år 2020, 334 år 2019 och 306 år 2018.

En stad som däremot tydligt sticker ut är Malmö. Där har antalet skjutningar minskat kraftigt från höga nivåer. Följande graf visar situationen i våra tre storstäder med hänsyn tagen till skillnader i befolkningsstorlek:

Den positiva utvecklingen i Malmö sammanfaller tidsmässigt med införandet av den uppmärksammade satsningen Sluta skjut. Projektet startade i oktober 2018 och baseras på en amerikansk modell som syftar till att minska grovt våld och bryta gängens makt. I korthet går den ut på att polisen, kommunen och Kriminalvården samverkar med varandra.

Tanken är att på olika sätt göra det svårt att vara kriminell och lätt att hoppa av. Det kan till exempel handla om att punktmarkera ett fåtal individer till den grad att det inte längre ska kännas meningsfullt att fortsätta med kriminalitet. Ingen gruppering ska vilja vara den mest våldsamma i staden. Avsikten är att skapa ett grupptryck inom grupperingarna att försöka avhålla sig från våld.

Under 2017–2018 var antalet skjutningar i förhållande till befolkningsstorleken mer än dubbelt så högt i Malmö som i Stockholm och Göteborg. De senaste två åren har nivån varit i stort sett samma i Stockholm och Malmö, något lägre i Göteborg.

Varför skillnaderna var så stora tidigare är svårt att svara på. Kriminologer kopplar samman situationen i Malmö med ett stort antal kriminella grupperingar och löst sammansatta kriminella nätverk, särskilt i utsatta områden i staden.

Läs mer: Så gick Malmö från skamfläck till S skrytobjekt

Beror minskningen i Malmö på Sluta skjut? Det är svårt att säkert slå fast.

DN:s analys visar att det är en statistiskt säkerställd minskning i antalet skjutningar efter datumet då projektet inleddes. Men resultatet ska tolkas med försiktighet. Det vore önskvärt att jämföra Malmös utveckling med en stad som inte haft något Sluta skjut-projekt, en kontrollgrupp – till exempel Stockholm eller Göteborg. En sådan analys förutsätter dock att trenden i skjutningarna före införandet har varit liknande i både kontrollgruppen och i Malmö. Någon sådan självklar kandidat som kontrollgrupp finns inte.

Det är svårt att analysera effekterna av en insats mot skjutvapenvåld eftersom de mest våldsutsatta städerna ofta upplever stora variationer i antal skjutningar. Dessutom går det inte säkert att säga hur utvecklingen skulle ha sett ut utan Sluta skjut. Med andra ord kan andra faktorer ha inverkat på den förbättrade situationen. Här är några tänkbara sådana:

■ Operation Rimfrost. Mellan november 2019 och februari 2020 pågick ett annat stort projekt som Polismyndigheten initierat, Operation Rimfrost, som också syftade till att minska skjutningarna. Kraftsamlingen, som innebär ett resurstillskott, var visserligen nationell men hade inledningsvis stort fokus på just Malmö.

■ Encrochat. I juli 2020 blev det känt att polis i flera länder hade avlyssnat den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat. Det är oklart om det påverkade Malmö mer än andra städer. Men det ledde i vart fall till gripande av ett stort antal personer, bland annat en ledargestalt i Malmös undre värld.

För att analysen ska bli relevant är det alltså viktigt att identifiera eventuella andra faktorer som skulle kunna förklara minskningen, det vill säga omständigheter som i så fall gäller specifikt för Malmö men inte andra orter. DN har dock inte hittat några uppenbara ytterligare skillnader än de ovannämnda.

Låt oss titta mer noga på utvecklingen i Malmö och peka ut de olika händelserna:

Från grafen kan vi dra några slutsatser:

■ Tydligt trendbrott efter Sluta skjut. I oktober 2018, månaden när Sluta skjut inleddes, skedde ett trendbrott. Månaderna före Sluta skjut var trenden uppåtgående. Efter oktober 2018 minskade skjutningarna i stället kraftigt, en halvering redan efter ett halvår.

■ Höga nivåer i början av 2017. Även om skjutningarna visserligen ökade under 2018 kan vi ana en långsiktig förändring nedåt som påbörjades redan 2017. Åren 2018–2021 har skjutningarna varit lägst i början av året och ökat framåt hösten. Det skulle kunna tala för att uppgången 2018 (och nedgången efter oktober 2018) var förväntad. Men när DN på olika sätt har försökt ta hänsyn till säsongsskillnader kvarstår fortfarande en tydlig minskning i slutet av 2018.

■ Lägre nivå 2020 och 2021. Skjutningarna har legat kvar på en väsentligt lägre nivå 2020 och 2021 än tidigare år. Det skulle kunna tolkas som att Enchrochat-gripandena inte haft någon betydelse för utvecklingen, men vi vet inte säkert hur utvecklingen hade sett ut utan dessa faktorer. Den omfattande Rimfrost-insatsen, som skulle kunna antas ha effekt, inleddes när skjutningarna redan hade minskat påtagligt.

Nedgången i antalet skjutningar efter oktober 2018 är stor. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att trendbrottet sker i princip samtidigt som projektet lanseras.

Den kriminologiska forskningen ger inget tydligt svar på vad som effektivt motverkar gängkriminalitet och skjutvapenvåld. Storstäder runt om i världen har prövat olika strategier med varierad framgång.

Sluta skjut-strategin bygger alltså på en amerikansk modell som anpassats efter svenska förhållanden. Sedan modellen infördes i Boston på 1990-talet har ett stort antal städer tillämpat olika varianter av den. Studier visar i huvudsak positiva resultat, att modellen haft god effekt för att minska det grova våldet. Städer och områden som använt metoden har sett minskningar av dödliga skjutningar med mellan 35 och 60 procent. Majoriteten av studierna har dock gällt USA. Att projektet fungerar bra där behöver inte betyda att strategin fungerar i norra Europa.

I Europa är forskningsresultaten motstridiga. En utvärdering av strategin i Glasgow fann positiva resultat medan en studie som avsåg London inte fann lika goda resultat. Två forskare vid Malmö universitet har utvärderat Sluta skjut-strategin i Malmö. Deras slutsats var att skjutningarna visserligen minskat men att minskningen inte är statistiskt signifikant. Forskarna var dock begränsade till en kort jämförelseperiod (endast 52 skjutningar kunde analyseras efter Sluta skjut) och lyfter själva att det vore önskvärt med en längre jämförelse eftersom strategin är just långsiktig. DN har utgått från samma analysmetod men har i den här artikeln alltså kunnat analysera en längre period.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det också relevant att väga fördelarna med en satsning mot kostnaderna. Att punktmarkera brottslingar framstår som en dyr insats. Men det är inte helt enkelt att uppskatta kostnaden. Enligt Malmöpolisen har projektet finansierats inom befintlig budget.

I september 2021 fick Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag av regeringen att sprida Sluta skjut-strategin till fler orter. Hittills har bland annat Göteborg, Huddinge, Uppsala och Örebro bestämt sig för att börja arbeta med strategin. Dessa orter är dock enbart i planerings- och kartläggningsfasen och har inte börjat arbeta operativt med projektet.

Dagens Nyheter har undersökt utvecklingen av skjutvapenvåldet under 2017–2021 i Sveriges 25 största kommuner. Vi har redan redovisat de tre storstäderna. Så här ser situationen ut i de övriga 22 kommunerna:

Ingen annan kommun har haft så höga nivåer av skjutvapenvåld som Malmö hade tidigare. Det finns emellertid städer som sticker ut, inte minst flera förortskommuner i Stockholm. Är Sluta skjut lösningen för dessa och andra som nu inför modellen? Vi kan inte säkert veta. Flera av de andra kommunerna har haft stora variationer över tid. Det talar för att en del förändringar, kanske även i Malmö, kan bero på slumpmässiga förändringar. Det skulle till exempel kunna röra sig om en enskild skjutning som riskerar att starta en händelsekedja med många fall på kort tid.

Antalet skjutningar i Malmö ligger trots insatsen på samma nivå som i flera av de kommuner som nu ska införa projektet. Vi kan också se att kommuner som Uppsala och Helsingborg utan Sluta skjut haft en positiv utveckling, fast den startade tidigare i Helsingborg och senare i Uppsala än i Malmö.

Läs fler Fakta i frågan:

Hur stor är risken för en bostadskrasch?

Räcker maten i Sverige om det blir samhällskris eller krig?

Vilka är det som skjuter?

Har barn varit drivande i smittspridningen under pandemin?

Vad är det som händer med elpriset?

Sätter friskolor glädjebetyg?

Är svenskarna bland de ensammaste i världen?

Kan vi lita på Sveriges Pisa-resultat?