Fakta i frågan: Vilka är de ovaccinerade?

Cirka 75 procent av befolkningen i Sverige över 16 år har vaccinerats med två doser. Många är alltså fortfarande inte fullvaccinerade. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor till riktade åtgärder mot dessa. I flera regioner pågår olika projekt för att öka vaccinationsgraden.

Vilka är det som väljer att inte vaccinera sig? Och varför?

Låt oss först undersöka vaccinationsgraden i olika åldersgrupper. Följande graf visar hur täckningen har utvecklats i olika åldersgrupper sedan årsskiftet.

Det kanske mest intressanta är lutningen på kurvorna. I åldersgrupperna 60–69 år, 70–79 år och 80 år och uppåt har vaccinationsgraden sedan flera veckor stabiliserat sig kring en viss nivå: 89 procent för 60–69 år, 94 procent för 70–79 år och 91 procent för 80 år och uppåt. Procentsatserna fortsätter säkert att öka något men utvecklingen tyder på att de stannar vid ungefär dessa nivåer.

För de yngsta åldersgrupperna är ökningstakten fortfarande förhållandevis hög. Vecka 35 var 43 procent av 18–24-åringarna fullvaccinerade, vecka 36 var 50 procent det.

Vi utgår från samma design på grafen men illustrerar nu istället utvecklingen för dem som fått minst en dos:

Här ser vi ännu tydligare hur vaccinationsgraden bland de äldsta åldersgrupperna tydligt har stabiliserats. Men kanske mest intressant är att även de yngre åldersgruppernas kurvor börjar plan ut. Om vi jämför 18–29-åringarna och 60–69-åringarna kan vi konstatera att den senare gruppen hade hunnit nå en mycket högre nivå när utplaningsfasen börjar.

Situationen är inte unik för Sverige. Vaccinationsviljan är även i andra europeiska länder lägre bland yngre än bland äldre. Svenska ungdomar har visserligen en lägre vaccinationsgrad än unga i övriga Skandinavien men den är något högre än genomsnittet i EU:

Jämförelsen försvåras av att olika länder har startat vaccineringen av unga vid olika tidpunkter. Sverige startade senare än grannländerna men har de senaste veckorna haft en högre ökningstakt.

Den svenska vaccinationsgraden i gruppen 18–24 år ligger på plats 10 av 25 i EU. Data saknas för Tyskland och Nederländerna. Lägst är täckningen i Bulgarien. Där har bara 12 procent av 18–24-åringarna vaccinerats.

Vaccinerna mot covid-19 är effektiva och ger ett gott skydd mot sjukdomen. Allra bäst skyddar vaccinerna mot allvarlig sjukdom. Det märks inte minst i vården. De flesta patienter som nu finns på sjukhusens intensivvårdsavdelningar är ovaccinerade.

Samtidigt är de svenska dödssiffrorna för närvarande mycket låga, med största sannolikhet tack vare vaccinet. Ålder har visat sig vara den enskilt största riskfaktorn för dödlighet i covid-19 – och bland just de äldsta är vaccinationsgraden hög.

Vad karaktäriserar de ovaccinerade förutom åldern?

Vaccinationstäckningen skiljer sig åt beroende på födelseland, inkomst och utbildningsnivå.

Störst skillnad ser vi mellan inrikesfödda och utrikesfödda. Följande graf visar andelen som har vaccinerats med minst en dos för födda i Sverige, för födda i övriga Europa och för födda i övriga världen. Ju lägre ålder desto större är gapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda:

Utomeuropeiskt födda pekas ofta ut som en riskgrupp i olika folkhälsosammanhang. Men vaccinationsgraden är faktiskt lägre bland födda i övriga Europa än bland födda i övriga världen i alla åldersgrupper utom de två äldsta. I åldersgruppen 30–39 år var vaccinationsgraden 48 procent för utrikesfödda från Europa och 59 procent för utrikesfödda från övriga världen. Denna skillnad mellan befolkningsgrupperna fanns inte före sommaren. Klyftan har snarare förstärkts de senaste veckorna.

DN har inte lyckats hitta någon förklaring och Folkhälsomyndigheten har inte gjort någon djupare analys av siffrorna. Data från vaccinationen mot svininfluensan 2009–2010 visar emellertid på liknande mönster. Vaccinationsgraden för utomeuropeiskt födda var då högre (59 procent) än för födda i övriga Europa exklusive Norden (43 procent).

Det vore önskvärt med mer detaljerad statistik över invandrare från olika världsdelar, men någon sådan finns inte. En möjlig förklaring till att utrikesfödda från Europa har lägst vaccinationsgrad är att de informationsinsatser som görs är mest riktade till dem som tidigare varit svårast att nå, det vill säga de utomeuropeiska invandrare.

Vaccinationsgraden för covid-19 varierar också mellan olika delar av Sverige. Det är naturligt eftersom områden har olika befolkningsstrukturer och förutsättningar. Skillnaderna på länsnivå är små. Däremot är skillnader mellan olika stadsdelar påfallande stora, något som också Svenska Dagbladet har rapporterat om i flera artiklar.

Stadsdelarna med lägst vaccinationsgrad kännetecknas av hög andel utrikesfödda.

Här nedanför har vi ett spridningsdiagram där varje punkt motsvarar en av de knappt 6 000 stadsdelar som finns i Sverige enligt den så kallade DeSO-indelningen. Ju längre uppåt en stadsdel befinner sig i grafen, desto högre är vaccinationsgraden. Ju längre åt höger en observation ligger, desto större är andelen utrikesfödda.

Sambandet är mycket starkt. Det framgår av att regressionslinjen i grafen lutar tydligt diagonalt uppifrån och nedåt.

Enligt DN:s beräkning bor 884 000 personer i stadsdelar där mer än hälften av den vuxna befolkningen inte är fullvaccinerad. Det är bekymmersamt eftersom risken för klusterutbrott ökar när personer i olika grupper eller områden förblir ovaccinerade.

Låt oss nu studera skillnader i vaccinationsgrad mellan inkomstnivåer. Ju lägre inkomstnivå desto lägre är vaccinationsgraden. I nästa graf kombinerar vi data för härkomst och inkomst:

Sambandet mellan inkomst och vaccinationsgrad är tydligare för utrikesfödda än för inrikesfödda. Vaccinationsgraden är anmärkningsvärt låg i den lägsta inkomstgruppen för utrikesfödda från Europa: bara 31 procent.

Flera studier har visat att personer i grupper med lägre socioekonomisk status löper högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död i covid-19. Det hänger bland annat samman med faktorer som trångboddhet, tidigare sjukdomar och skillnader i yrke. Dessa grupper har alltså både drabbats av covid-19 i högre utsträckning och vaccinerats i lägre utsträckning.

Varför en person väljer att inte vaccinera sig är svårt att veta. En möjlig förklaring är att en del som har varit sjuka i covid-19 anser sig redan ha tillräckligt skydd mot viruset. Bristande information om hur det går till att boka vaccinationstid kan också påverka, likaså om bokningssystemet uppfattas som krångligt. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att vissa yrkesgrupper har svårt att komma från jobbet.

En faktor som kan påverka statistiken är hur vaccindoserna registreras. En person som fått vaccin utomlands står som ovaccinerad i svenska register. Det skulle kunna vara en förklaring för vissa grupper, till exempel studerande.

Nästan alla personer kan vaccinera sig, även de som är gravida eller har allvarliga allergier. Men det finns samtidigt en mindre grupp personer i Sverige som inte kan vaccinera sig av hälsoskäl. Därför kommer vi aldrig att få 100-procentig täckning.

Vilken vaccinationsgrad som kan anses vara något slags ”lägstanivå” är svårt att veta. När tillräckligt många är vaccinerade mot en sjukdom får den svårare att sprida sig. Från början talade forskare om att 60–70 procent skulle räcka, men nu verkar de flesta överens om att det krävs betydligt högre nivåer än så. Troligtvis är det inte heller bara procentsatsen som har betydelse utan också hur vaccinationsgraden ser ut i enskilda geografiska områden eller befolkningsgrupper.

Folkhälsomyndigheten samlar regelbundet in data om invånarnas attityder till vaccination med hjälp av en enkätundersökning. Den senaste undersökningen bygger på data från juni, med 3 400 intervjuade personer.

En av frågorna riktar sig till dem som svarat att de inte tänker vaccinera sig. Folkhälsomyndigheten särredovisar inte resultatet men nämner två faktorer som var särskilt vanliga: att de inte litade på vaccinet och rädslan för biverkningar. Det bör i sammanhanget tilläggas att risken för allvarliga biverkningar av vaccinerna är mycket låg enligt vad som hittills är känt.

I en annan undersökning från i våras riktade Folkhälsomyndigheten sig till invånare i Sverige men födda utanför Europa. Majoriteten, 75 procent, svarade att de antingen hade vaccinerat sig eller var positiva till att göra det. 8 procent svarade att de troligen inte kommer att vaccinera sig mot covid-19 och 5 procent att de absolut inte kommer att vaccinera sig. Personer som varit längre tid i Sverige var mer positiva än de som varit här kortare tid.

De som var negativt inställda till vaccinet fick svara på ytterligare en fråga om varför de inte ska vaccinera sig. Deltagarna kunde välja flera svar. Närmare hälften, 47 procent, svarade att de var oroliga för biverkningar, 27 procent att de vill ha mer information om vaccinet, 25 procent att de vill vänta till senare och 17 procent att de inte tror att de blir allvarligt sjuka i covid-19. 7 procent uppgav annan orsak. En mindre andel uppgav att de inte vet om de tillhör målgruppen för vaccination eller att de inte kan vaccinera sig av hälsoskäl.

Läs mer:

Data på kvartersnivå ska få bukt med vita fläckar på vaccinkartan

Sverige dubblar vaccinmålet – donerar sex miljoner doser i år

Kombinerat vaccin mot covid och influensa kan finnas nästa vinter

Läs fler Fakta i fråga:

Är Sveriges ungdomsarbetslöshet bland Europas högsta?

Kan vi lita på Sveriges Pisa-resultat?

Hur många liv har vaccinet hittills räddat?

Varför ökar bostadspriserna så mycket?