Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-06 15:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/farre-svarande-riskerar-gora-offentlig-statistik-missvisande/

Sverige

Färre svarande riskerar göra offentlig statistik missvisande

Bild 1 av 2 Viktiga siffror om bland annat arbetslöshet riskerar att bli missvisande när allt färre svenskar ställer upp i statistiska undersökningar.
Foto: Thomas Karlsson
Bild 2 av 2 Joakim Malmdin, kvalitetschef på SCB
Foto: SCB

Allt färre svenskar ställer upp i statistiska undersökningar. Problemet är nu så stort att viktiga siffror om arbetslöshet och annan samhällsutveckling riskerar att bli missvisande, enligt DN:s genomgång.

Det är dyrt och besvärligt att samla in uppgifter om varenda person i Sverige, till exempel om människors status på arbetsmarknaden, om partisympatier eller om alkoholkonsumtion. Därför görs urvalsundersökningar, det vill säga att en liten del av befolkningen används för att dra slutsatser om hela befolkningen.

Den officiella arbetsmarknadsstatistiken i Sverige bygger på ett urval av cirka 18.000 personer som varje månad kontaktas på telefon. Det är så vi vet hur stor arbetslösheten är, hur många som är sysselsatta, och så vidare.

Men svenskarna har tröttnat på att svara på denna typ av undersökningar, visar DN:s genomgång. Aldrig tidigare har andelen som inte deltar i samhällsviktiga undersökningar – bortfallet – varit så högt som nu. Förra året var bortfallet i SCB:s arbetskraftsundersökning nära hälften, 49,9 procent. Det är mer än en fördubbling jämfört med tio år tidigare. År 2010 var andelen 24,7 procent.

– Det är en bekymmersam utveckling. Problematiken har vuxit på senare år och vi tar det på största allvar. Med ett ökat bortfall så blir också den slumpmässiga osäkerheten större, vilket i sin tur ger en sämre precision och ett större osäkerhetsintervall, säger Joakim Malmdin, kvalitetschef på Statistiska centralbyrån.

Arbetslöshetsstatistiken används som underlag till exempelvis finansdepartementet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Att så många inte deltar i mätningarna riskerar att få allvarliga konsekvenser, i förlängningen att politiker fattar beslut på felaktiga grunder. Ju större bortfallet blir, desto mer osäker blir statistiken.

Bortfallet ökar i alla typer av undersökningar. Brottsförebyggande rådets (Brå) mätning ”Nationella trygghetsundersökningen” används för att utvärdera hur brottsligheten har utvecklats. Det är med hjälp av denna vi till exempel vet att allt fler i Sverige utsätts för hot. Undersökningen publiceras varje år men brottas också med ett växande problem med att folk inte vill ställa upp. I den senaste undersökningen var bortfallet 59,4 procent. År 2010 var den 28,4 procent. Det ska tilläggas att Brå för några år sedan bytte från telefonintervjuer till webb- och postenkäter.

I SCB:s partisympatimätningar var andelen som inte deltog 48,8 procent i den senaste undersökningen. Tio år tidigare var andelen 31,6 procent.

– Det är delvis ett resultat av att personers telefonbeteende har ändrats, bland annat troligen på grund av den teknologiska utvecklingen. Smarttelefonen har medfört att telefonen används till mycket annat och det finns i dag sannolikt en större skepsis mot samtal från okända nummer, säger Joakim Malmdin på SCB.

Den vanligaste anledningen till att SCB inte lyckas få folk att ställa upp i sina undersökningar är helt enkelt att de inte får tag på de personer som valts ut slumpmässigt.

Folkhälsomyndigheten publicerar vartannat år statistik över svenskarnas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. I den senaste undersökningen, som publicerades i november, fick vi veta att rökning och alkoholkonsumtion har minskat medan övervikt och fetma har ökat. Men närmare 60 procent av de som valts ut till undersökningen deltog inte.

– Än så länge känner vi inte att vi har nått någon kritisk gräns utan vi kan kalibrera för det bortfall som finns. Det är svårt att säga var gränsen ligger då data inte är trovärdiga. Utvecklingen är naturligtvis oroande, men det finns inget annat sätt att ta reda på dessa fakta som vi tar fram i folkhälsoenkäten, säger Malin Kark, projektledare på Folkhälsomyndigheten.

För att ta ett annat konkret exempel: svenskarnas cannabisanvändning. Hur vet vi att de som svarat på undersökningen är representativt för befolkningen?

Myndigheterna använder, när det är möjligt, statistiska metoder som nyttjar bakgrundsinformation om urvalet för att minska effekten av bortfallet. Men de olika metoderna för att minska bortfallet är inte hundraprocentiga. Det är till exempel tänkbart att personer som blir mer engagerad av en fråga i en undersökning svarar mera villigt än vad de mindre intresserade gör eller att bortfallet är snedvridet sett till vissa grupper. Enligt SCB håller statistiken ”den kvalitet som behövs för den avsedda användningen”.

På SCB pågår nu flera projekt för att försöka komma tillrätta med problemen. Ett sådant är att identifiera nya datakällor, till exempel genom större användning av data från olika register som månatliga arbetsgivaredeklarationer. Ett annat spår är att göra det enklare att delta i befintliga undersökningar.

– Exempelvis erbjuder vi i många undersökningar flera sätt att svara, exempelvis att en uppgiftslämnare kan svara på en webbenkät om de föredrar det framför att delta i en telefonintervju, säger Joakim Malmdin på SCB.

Ämnen i artikeln

SCB
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt