BRYSSEL. Regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna har beslutat att sänka reduktionsplikten från och med nästa år.
DN reder ut vilka EU-regler som styr reduktionsplikten.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-05-28 11:13
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/fem-fragor-om-eu-och-reduktionsplikten/
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Har EU en miniminivå för reduktionsplikten?
I debatten nämns ibland att Sveriges reduktionsplikt ska ligga på ”EU:s miniminivå”.
Men det finns ingen EU-lag som uttryckligen kräver en viss procent inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel.
Däremot finns det bindande EU-lagar för utsläppsminskningar och för andelen förnybara bränslen.
Utifrån olika antaganden om hur Sverige ska efterleva dessa EU-lagar, kan man landa på olika ”EU-nivåer” för reduktionsplikten.
Flera andra EU-länder har nationella styrmedel som liknar den svenska reduktionsplikten, men inte alla.
Vilka krav ställer EU då?
Först och främst: Hela EU ska gemensamt minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030, jämfört med 1990.
De utsläpp som kommer från den tunga industrin regleras i EU:s handel med utsläppsrätter (ETS).
För allt annat – bland annat vägtransporter, jordbruk och avfall – har EU-länderna var sitt nationellt utsläppsmål. De 27 EU-länderna har alltså fördelat ansvaret för EU:s gemensamma klimatmål mellan sig, därav namnet ansvarsförordningen (ESR).
Kan Sverige efterleva ESR med sänkt reduktionsplikt?
Om detta tvistar de lärde. Regeringen säger ja, genom en ökad elektrifiering av transportsektorn. Oppositionen säger nej, det räcker inte.
Enligt ESR-lagen ska Sverige minska koldioxidutsläppen med 50 procent från 2005 till 2030.
Vägtransporter utgör den största delen av ESR-sektorn i Sverige. Därför har reduktionsplikten hittills varit det viktigaste styrmedlet för att efterleva detta klimatmål.
Kan inte Sverige bara köpa utsläppsrätter i stället?
Nja, inte genom den befintliga handeln med utsläppsrätter, den ligger utanför ESR.
Däremot kan EU-länder som överträffar sitt nationella mål sälja ”utsläppsenheter” till EU-länder som underpresterar.
Men den möjligheten är än så länge teoretisk. Det är först när man börjar närma sig 2030 som det står klart hur många ton koldioxidutsläpp som finns att köpa – och till vilket pris.
Vad händer om Sverige inte efterlever klimatmålet?
De nationella utsläppsmålen handlar inte om förhoppningar eller ambitioner, utan ESR är en bindande EU-lag.
Om Sverige bommar sitt mål, så kommer EU-kommissionen att göra som den alltid gör när ett EU-land bryter mot gemensamt överenskomna lagar: inleda ett så kallat överträdelseförfarande. I sista hand dras Sverige inför EU-domstolen, som kan döma ut böter i miljardklassen.
I ESR-lagen finns även ett inbyggt straff: Ett EU-land som inte uppfyller sitt nationella beting, får per automatik ett högre beting i nästa omgång, alltså när de 27 EU-länderna sinsemellan ska fördela ansvaret för EU:s klimatmål till 2040.
Läs också: