Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 18:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/fhms-nya-uppdrag-redogor-for-nar-inforda-atgarder-kan-avvecklas/

SVERIGE

FHM:s nya uppdrag: Redogör för när införda åtgärder kan avvecklas

Foto: Jonas Ekstromer/TT

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att redogöra för när nya åtgärder kan behövas – och vad som krävs för att införda åtgärder ska avvecklas. Det meddelade socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff på onsdagen.

– Vi ska vara förberedda och se till att alla som berörs i verksamheter och på individnivå får bästa möjliga framförhållning, säger Lena Hallengren.

Trots att Sverige har det lägsta antalet sjukhusvårdade patienter i Norden flaggar socialminister Lena Hallengren (S) för att fler åtgärder kan behövas om läget förändras. Det meddelade hon vid en pressträff på onsdagsmorgonen.

Smittspridningen ökar även i Sverige, men det är fortfarande en låg ökning jämfört med länder runtom oss, poängterar Lena Hallengren.

– Jag tror det är viktigt att säga, annars kan man undra varför vi inte tar i mer, har fler åtgärder och har allting klart. Men vi ska vara förberedda, säger Lena Hallengren.

För att vara förberedda har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en redogörelse för vilka bedömningar som ska ligga till grund för att införa ytterligare smittskyddsåtgärder.

Senast 30 november ska Folkhälsomyndigheten komma in med sitt underlag, och därifrån kommer regeringen besluta om vilken typ av åtgärder som kan krävas. Hur lång tid det kan ta för regeringen att besluta om nya åtgärder kan Lena Hallengren inte svara på i nuläget.

– Det beror på läget och hur det ser ut. Vi tar aldrig mer tid på oss än vi behöver, säger hon.

Hur stor är oron för att vi ska gå samma väg som resten av Europa?

– En oro känner jag och det tror jag alla gör om de tittar ut i Europa. Men man kan ändå se att våra kurvor ser annorlunda ut. Vi ska vara förberedda och se till att alla som berörs i verksamheter och på individnivå får bästa möjliga framförhållning, säger Lena Hallengren.

Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell säger att Sverige haft ett senare förlopp i alla smittspridningsvågor hittills.

– Vad det beror på fullt ut vet vi inte. Men nu har vi jämfört med andra länder i Europa en lite högre immunitet om man tittar på antikroppar i befolkningen, säger hon.

För att se om ytterligare åtgärder behövs kommer Folkhälsomyndigheten titta på bland annat smittokurvorna, sjukvårdsbelastning och svår sjukdom och död. Man ska också ta hänsyn till baksidorna av restriktioner, säger Karin Tegmark Wisell.

Vi har varit sena i alla vågor hittills – finns det en risk med att inte införa fler åtgärder innan en möjlig rejäl smittspridningsuppgång?

– Det är en balansgång. Men det finns också baksidor med restriktioner. Därför är det viktigt att vi inte inför åtgärder innan vi behöver. Är det så att åtgärder kommer ligga kvar under en längre period så är det viktigt att de är så begränsade som möjligt.

Folkhälsomyndigheten har också fått i uppdrag att redogöra för vad som krävs för att de åtgärder som införs sedan ska kunna avvecklas. Den redogörelsen ska vara klar senast den 14 december.

Under presskonferensen berättade Lena Hallengren även att alla mellan 18 och 65 år ska få en tredje dos sex månader efter andra dosen – men i turordning. Ålder är fortsatt den viktigaste parametern för prioritering av vaccin.

– Det har räddat många liv i Sverige att de som behöver vaccin mest också får det först, säger Lena Hallengren.

Regeringen kommer att avsätta 100 miljoner kronor för vaccinationsarbetet.

Den 1 december införs vaccinbevis på större evenemang. Det innebär inte ett krav på vaccinbevis, poängterar kulturminister Amanda Lind under presskonferensen. Det innebär dock att de evenemang som inte använder sig av bevisen kommer att behöva införa vissa smittskyddsåtgärder.

– Vaccin är vårt viktigaste verktyg för att motverka pandemin och dess konsekvenser, sade Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell om varför vaccinbevis införs från 1 december.

Restauranger kommer inte att omfattas av vaccinbevis, det kommer däremot nattklubbar att göra, tillsammans med till exempel gudstjänster.

– Vi analyserar situationen framåt och om det kan bli aktuellt med vaccinbevis i flera sammanhang, men där är vi inte i dag, sade Amanda Lind.

De allmänna råden gäller fortfarande de som inte är vaccinerade: håll avstånd till andra och undvik sammanhang där många samlas.

– De har gällt under lång tid och gäller fortsatt, säger Karin Tegmark Wisell.

Ämnen i artikeln

Amanda Lind
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt