Fler elever går i grundsärskola – stor ökning i Göteborg

Andelen grundskoleelever som går i grundsärskola i Sverige har ökat de senaste fem åren. Från att ha legat på 1 procent av det totala antalet elever under flera år ligger andelen nu på 1,4 procent.

Men vad ökningen beror på finns det inte något entydigt svar på, enligt Daniel Östlund, pedagogikprofessor vid Högskolan Kristianstad. Enligt Östlund kan ökningen hänga samman med en rad olika faktorer men han lyfter fram det försämrade ekonomiska läget som en tänkbar anledning.

– Om man tittar historiskt så är det ofta så att i takt med att ekonomin blir sämre utsätts skolsystemen för stress, och fler elever placeras i grundsärskola, säger han.

Daniel Östlund menar att särskolan kan bli ett sätt för den vanliga skolan att flytta över en del av kostnaden för elever på grundsärskolan, och drar paralleller till 90-talets finanskris då en liknande trend kunde anas inom grundsärskolan.

– 90-talet präglades ju också en del av dålig ekonomi och nerdragningar bland annat för specialundervisning i den vanliga skolan, vilket också kan ha varit en förklaring till att en lite högre andel skrevs in på grundsärskola i stället. Det är väl en del sådana tendenser som jag kan tänka mig bidrar även till den här ökningen, säger han.

Samtidigt råder skillnader mellan kommuner när det kommer till hur stor andel som är mottagna på grundsärskolan. I Göteborgs stad har antalet barn i den kommunalt drivna grundsärskolan ökat från 570 elever 2018/2019, till 919 elever i år, vilket är en ökning med 61 procent. Andelen grundsärskoleelever som är placerade i kommunal skola i Göteborg är 1,9 procent.

Lotta Lekander är utbildningschef i grundskoleförvaltningen i Göteborg.

– Det är en väldigt adekvat fråga varför det ökar, den är tyvärr inte så enkel att svara på. Vi följer ju utvecklingen och forskningen i frågan men grundskoleförvaltningen har i sig inte gjort någon egen analys av vad ökningen beror på. Sett till hela riket ser man inte exakt samma ökning, men det ser ju ut att öka på totalen, säger hon.

I en rapport från stadsrevisionen har Göteborgs kommun fått motta kritik för omfattande och allvarliga brister i grundsärskolan, som ett resultat av bland annat lärarbrist. Enligt Lotta Lekander beror problemen i kommunens grundsärskola inte främst på att eleverna blivit fler.

– Det är inte vår bild att problemen beror på ett ökat antal elever, men det kan ju ha förstärkt vissa delar av det, framför allt det här med bemanningen, säger hon.

Vad tänker du om den stora ökningen av antalet grundsärskoleelever i Göteborg?

– Vi ser ju ökningen, och det är intressant att ta reda på vad det kan bero på. Vårt viktigaste uppdrag är att organisera och kunna ta emot de här eleverna så bra som möjligt.

Varför är då andelen elever i grundsärskola större i vissa kommuner än andra? Daniel Östlund nämner en studie från cirka 15 år tillbaka i tiden där man kunde se tendenser på att kommuner genomförde utredningarna på olika sätt, vilket skulle kunna förklara skillnaden. Samtidigt betonar han att det saknas data på hur det ser ut i dag.

– Det kan ju vara att man har lite olika traditioner när man gör utredningen. Senaste året hade vi ett fall i en kommun där en relativt stor andel elever mottagits på felaktiga grunder, där det visade sig att de inte hade diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, och därför inte hade rätt till att gå grundsärskola.

Han lyfter också problemet med individer som placeras i grundsärskola på felaktig grund, eftersom en elev som gått grundsärskola och gymnasiesärskola inte får behörighet till vidare studier på universitet.

– Du är utestängd från den utbildningsvägen. Dessutom är det ganska få av de elever som gått igenom gymnasiesärskola som faktiskt får ett arbete, så därför kan det också få konsekvenser på sikt. För de som blir felaktigt mottagna stänger det många dörrar.

Här hittar du fler texter från DN:s redaktion i Göteborg