Fler extrema snöfall – störst ökning i norr

Under måndagskvällen passerade ännu ett kraftigt snöfall norrlandskusten i höjd med Örnsköldsvik och Umeå, vilket fick SMHI att gå ut med en gul varning. Totalt föll runt 15 cm snö under några timmar.

Sedan 1 september 2022 har SMHI vid 33 tillfällen utfärdat ”varning för snöfall” eller ”varning för vind i kombination med snöfall”. Vid sex av tillfällena har varningen varit orange, det vill säga att vädret kan få allvarliga konsekvenser för samhället.

Att det kommer stora mängder snö på korttid är något som blir allt vanligare i Sverige, det visar statistik från SMHI.

Under vintertid, det vill säga december, januari och februari, har medelvärdet för dygn med störst nederbörd för säsongen, successivt ökat i hela landet.

– Om vi talar om vinternederbörd så visar den att det har blivit vanligare med större mängder nederbörd under korta perioder. Ökningen har skett både för landet i stort, men även för de olika landsdelarna, där största ökningen har skett i norra Norrland, säger Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.

För att se trender i klimatet, använder SMHI tidsperioder på 30 år. Den senaste perioden mellan 1991-2020 kallas normalperioden. Nederbörden hittills i år sticker inte ut jämfört med den senaste normalperioden.

– Om vi däremot skulle jämföra perioden 1961-1990 med i år, ser vi att det i stora delar av landet har fallit mer än 150 procent av det som var normalt, säger Sverker Hellström på SMHI.

DN har tidigare rapporterat om hur ett tuffare vinterväder gör att vägarna i landet blir sämre och behöver mer underhåll än någonsin tidigare.

– Extrem nederbörd är viktig att hålla koll på eftersom när det kommer stora mängder nederbörd på kort tid så kan det orsaka problem i samhället. Om det är samma nederbördsmängd men under en längre period är det lättare att ta hand om den, säger han.

Är kraftiga snöfall en effekt av ett varmare klimat?

– En varmare atmosfär kan hålla mer vattenånga vilket ger större nederbördsmängder, säger Sverker Hellström.