Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 08:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/folkhalsomyndigheten-slopar-sarskilda-rad-till-aldre/

SVERIGE

Folkhälsomyndigheten slopar särskilda råd till äldre

17 min. Socialminister Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson presenterar nya råd för personer över 70 år.

Folkhälsomyndigheten tar bort sina särskilda rekommendationer för äldre och riskgrupper.

– Vi ser framför oss att det här kommer att hålla på en lång tid. Vi måste dela bördan i hela befolkningen och tänka på det allmännas bästa, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

En studie från FHM visar att 750-1300 liv kan ha räddats genom rekommendationerna.

Den 1 april införde Folkhälsomyndigheten allmänna råd för att motverka spridningen av covid-19. Då slog myndigheten fast att personer över 70 år och andra riskgrupper bör begränsa sina fysiska kontakter och undvika kollektivtrafiken, butiker och platser där människor samlas.

Nu tas de särskilda rekommendationerna bort. Samtliga råd för att minska smittspridningen kommer framöver att gälla hela befolkningen.

– I grunden innebär det att alla i Sverige får samma ansvar att skydda sig själva och andra, säger socialminister Lena Hallengren (S), vid en pressträff på torsdagen.

Trots att de särskilda rekommendationerna för äldre tas bort varnar Lena Hallengren för att äldre fortsatt är en riskgrupp.

– Håll avstånd, vänd om det råder trängsel på restaurang. Avstå från större bjudningar, säger hon.

Socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på dagens pressträff.
Socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på dagens pressträff. Foto: Anders Wiklund/TT

Även Johan Carlson påpekar att äldre är extra utsatta under pandemin och riskerar allvarligare sjukdom än andra.

– Det är inte så att de äldre ska börja åka buss som vanligt. Alla ska iaktta en stor försiktighet, man ska inte gå ut och trängas i affärer i onödan, man ska undvika rusningstid. Det kommer att finnas en risk för enskilda individer. Vi kommer att se att ett fåtal personer blir sjuka, men vi måste hitta den balansen, det enskilda risktagandet mot samhällsnyttan, säger Johan Carlson.

Enligt Johan Carlson har Folkhälsomyndigheten utgått från de psykosociala effekter som restriktionerna gett mot framför allt den äldre delen av befolkningen. Många över 70 år har varit isolerade från både anhöriga och andra sociala kontakter vilket har lett till ökad psykisk ohälsa. Johan Carlson konstaterar att gruppen har tagit de tidigare rekommendationerna på allvar och följt råden.

– Vi ser att de negativa konsekvenserna riskerar att förvärras ju längre rekommendationerna kvarstår. Vi kan se att många upplever att de saknar sociala sammanhang och känner en frustration över att de särbehandlas på ett stigmatiserande sätt. Stödlinjerna får också fler samtal får personer som inte tycker att de har något att leva för i det här läget, säger Johan Carlson.

De särskilda rekommendationerna tas bort samtidigt som smittspridningen ökar i landet och Uppsala har infört lokala restriktioner för att dämpa utvecklingen.

Vad ger det för signaler?

– Det här är väldigt delikat och en balansgång. Samtidigt är det inte möjligt att låta en grupp i samhället bära ett så mycket tyngre ansvar än andra, säger Lena Hallengren.

Johan Carlson tillägger:

– Vi ser framför oss att det här kommer att pågå under lång tid. Ska vi ha en hållbar situation så måste vi dela bördan jämt över befolkningen, säger han.

Efter pressträffen fick Johan Carlson frågan om myndigheten tog i för mycket med rekommendationerna i våras. Han menade då att åtgärden i april var nödvändig, men att det gäller att hitta en balans i rekommendationerna.

– Effekten är att sjukligheten har minskat och färre lagts in på intensivvården. Ett stort antal liv har räddats, men det är inte rimligt att en riskgrupp ska bära ett så här stort ansvar i det långa loppet. De fysiska och psykiska konsekvenserna är svåra.

En studie som Folkhälsomyndigheten gjort för att granska vilka effekter som rekommendationerna för de äldre kan ha fått, visar att upp till omkring 1.310 liv kan ha räddats. FHM har laborerat med olika modeller där man utgått från olika nivåer av isolering.

I det allvarligaste scenariot räknade man med en neddragning av de sociala kontakterna till endast 60 procent av det normala, i stället för ned till 35 procent som man utgår från blev effekten av de införda restriktionerna.

Det är i den jämförelsen man kommer fram till att 1.312 personer skulle ha avlidigt. Vid en nedgång till 50 procent av de normala kontakterna handlade det om 756 personer.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt