Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 19:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/for-lite-testosteron-risk-vid-covid-19/

SVERIGE

För lite testosteron risk vid covid-19

Innebär låga nivåer av det ”manliga” könshormonet testosteron en risk vid covid-19?
Foto: Anette Nantell

Män med låga nivåer av testosteron löper en ökad risk att bli svårt sjuk av covid-19. Om männen får tillskott av hormonet försvinner risken.

– Det alla undrar är varför män oftare hamnar på iva på grund av covid-19, säger forskaren Andreas Josefsson.

I den aktuella studien har forskarna analyserat utfallet för 723 män som testade positivt för covid-19 under 2020, innan något vaccin fanns tillgängligt. Resultatet, som presenteras i tidskriften Jama, visar att män med låga nivåer av det ”manliga” könshormonet testosteron löper en 2,4 gånger ökad risk att hamna på sjukhus på grund av covid-19, jämfört med män med normala nivåer av könshormonet. Men män som diagnostiserats med låga hormonnivåer och som fått behandling hade samma risk som män med normala nivåer av testosteron.

Den aktuella studien är dock bara en observationsstudie, varför forskarna inte säkert kan säga att det är de låga nivåerna av testosteron som orsakar riskökningen.

– Men studien stöder att testosteron inte försämrar förloppet vid covid-19 och att män som behöver testosteron som tillskott inte har någon ökad risk för svår covid-19, jämfört med män med normala nivåer, säger Andreas Josefsson, docent i urologi och verksam vid Umeå universitet, som inte var delaktig i den aktuella undersökningen.

Detta är inte första gången som ett eventuellt samband mellan könshormoner och covid-19 undersöks. Men till en början gick diskussionerna i motsatt riktning.

– En klar majoritet av de som får svår covid-19 är män, så ganska tidigt under pandemin började man misstänka att orsaken var höga nivåer av testosteron. Tanken var att könshormonet styr de proteiner som gör att viruset kommer in i lungcellerna, säger Andreas Josefsson.

Andreas Josefsson
Foto: Mattias Petersson

Flera studier sjösattes, däribland en av Andreas Josefsson och hans kollegor i Umeå och Göteborg.

– Vi lottade personer till olika grupper där en grupp fick läkemedel som hämmar testosteron, men det blev inga signifikanta skillnader, säger Andreas Josefsson.

Är det låga nivåer av testosteron som är farligt i stället?

– Det vet vi inte säkert, eftersom många sjukdomar, som fetma och diabetes, och ålder sänker nivåerna av testosteron, så det är svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget.

Därutöver, säger han, är det inte helt enkelt att avgöra vem som har låga respektive normala nivåer av testosteron.

– Det här spannet inom vilka nivåerna räknas som normala är ganska brett och däremellan finns gråzon, vilket gör de här gränsdragningarna ganska svåra, säger Andreas Josefsson.

Vilka är tecknen på låga testosteronnivåer?

– Minskad sexlust och minskad energi är två symtom. Studier visar att låga testosteronnivåer inte är så bra för den totala hälsan, eller att det snarare är en surrogatmarkör för den totala hälsan.

Ett annat sätt att se på den könsskillnad som finns för att drabbas av svår covid-19, är att det inte är männen som har en förhöjd risk, utan att det är kvinnor som har en minskad risk.

– I våras presenterade vi en ganska stor studie som visade att kvinnor i klimakteriet med låga östrogennivåer, men som äter hormontillskott, har en signifikant lägre risk för svår sjukdom och död på grund av covid-19, jämfört med kvinnor i klimakteriet som inte gör det. Vi vet att både testosteron och östrogen påverkar immunförsvaret, men vi vet inte exakt hur, säger Andreas Josefsson.

Läs mer:

Knappt hälften av alla unga har tagit de rekommenderade vaccindoserna

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Medicin
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt