Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 05:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/fordubbling-av-covidtestning-nar-terminen-drog-i-gang/

SVERIGE

Fördubbling av covidtestning när terminen drog i gång

Många förkylningar i omlopp ökar trycket på covidtestning.
Många förkylningar i omlopp ökar trycket på covidtestning. Foto: Adam Ihse/TT

Antalet genomförda covidtester har fördubblats de senaste veckorna, men de flesta virus som sprids är vanliga förkylningar.

Svenskarna får nog leva med att testa sig för symtom minst fram till våren, bedömer Jorma Hinkula, professor i molekylär virologi.

– Det måste göras tills vi ser en rejäl effekt av vaccinet, säger han.

Rekommendationen är fortsatt att barn från förskoleklass och vuxna som har snuva, hosta, feber eller andra symtom på covid-19 ska testa sig.

När förkylningarna smällde till vid terminsstart märktes det direkt på testningen, som gick från 100 000 tester under en vecka i början av augusti till en bra bit över 200 000 i veckan under månadsskiftet augusti–september, enligt Folkhälsomyndigheten.

I Västra Götalandsregionen (VGR) gick antalet prover från 28 000 till 44 000 från en vecka till en annan.

– Vi såg en explosiv ökning och det hänger ju samman med att folk gått tillbaka till jobb och skola. Vi förstod att testningen skulle öka, men inte så här mycket. Labben fick bemanna upp kraftigt med väldigt kort varsel, säger Per Sikora, provtagningssamordnare i regionen.

I Stockholmsområdet syns ungefär samma ökning som i VGR, enligt Karolinska Universitetslaboratoriet som samordnar testningen i regionen.

De handfull regioner som DN kontaktar bedömer ändå att det gått bra att hantera det höga inflödet. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) har regionerna ökat sin kapacitet för både provtagning och analys, men på vissa håll kan det ha varit längre svarstider vid övergången till höst.

”Flera regioner drog under sommaren ner provtagningskapaciteten när färre behövde testas. Nu tar det lite tid att öka provtagningskapaciteten igen men det finns stor beredskap för ännu mer utökad testning”, skriver SKR:s presstjänst till DN.

Mycket av smittspridningen sker bland barn och ungdomar, och det är framför allt i åldrarna 10-19 år som testningen ökat. Men det mesta som sprids är andra typer av luftvägsinfektioner. Omkring tre procent av de som testades vecka 35 hade covid-19, enligt Folkhälsomyndigheten.

”Merparten av proverna är negativa. Flera laboratorier rapporterar en hög förekomst av vanliga förkylningsvirus i omlopp, så som rhinovirus”, skriver Karin Tegmark Wisell, biträdande statsepidemiolog, till DN.

Jorma Hinkula, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet.
Jorma Hinkula, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings Universitet

Jorma Hinkula, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet, gör bedömningen att det kommer att krävas testning vid symtom i alla fall under hela den kommande förkylningssäsongen, alltså från och med nu fram till i mars/april.

– Det blir väldigt mycket provtagande. Men trots vaccinationerna ser vi ju att viruset fortfarande sprider sig i samhället och för att upptäcka det måste man provta i tillräcklig omfattning. Vi kommer att behöva testa tills vi når en högre vaccintäthet, även bland barn, kanske 90-95 procent av befolkningen och det kommer att dröja ett tag, säger han.

På sikt skulle den breda testningen kunna ersättas av andra system för att upptäcka smitta, till exempel övervakning av hur antalet sökningar på nätet på symtom ökar i vissa områden, tillägger Jorma Hinkula.

– Om man kombinerar det med provtagning kan man nog få en hygglig bild av var utbrotten kan ske.

Smittskyddsläkare Shah Jalal i Region Gävleborg understryker vikten av att alla fortfarande ska testa sig vid symtom.

– Man måste testa sig för att utesluta att det är covid-19. Det är en trygghet för personen som då kan gå till jobbet eller skolan, säger han.

I Gävleborg har det vissa dagar varit tredubbelt många som testat sig den senaste tiden jämfört med före skolstart, från 500 per dag till över 1 500. Samtidigt är andelen positiva svar låg, strax under två procent.

– Så länge vi hittar covid genom testningarna borde vi fortsätta. Samhället kommer att öppna nu framöver och då finns det en risk att smittan sprider sig igen. Det är ett effektivt sätt att hålla koll på smittspridningen, säger Shah Jalal.

Den 29 september tas många av de restriktioner som gällt under pandemin bort, bland annat försvinner publikbegränsningarna. Även det generella rådet om att jobba hemifrån tas bort. Den breda testningen kommer däremot att fortsätta, även för fullvaccinerade, och Folkhälsomyndigheten kan inte sätta ett slutdatum för det.

”Med minskande smittspridning och ökad kunskap om risken för genombrottsinfektion för vaccinerade, så är det sannolikt att anpassningar kan ske så småningom när det gäller testning av vaccinerade. Det är dock inte beslutat när det kan bli aktuellt”, skriver Karin Tegmark Wisell.

Totalt har 72,8 procent av befolkningen över 16 vaccinerats med två doser, enligt Folkhälsomyndigheten.

Läs mer:

The Lancet: Tredje spruta behövs inte

Förvirring på Regeringskansliet om jobbregler

Nu stängs ovaccinerade ute från Berlins klubbar

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt