Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-01-29 09:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/forsakringsbolag-pekade-felaktigt-ut-arjeplog-som-varsta-inbrottskommunen/

SVERIGE

Försäkringsbolag pekade felaktigt ut Arjeplog som värsta inbrottskommunen

Enligt Brås siffror hade Arjeplogs kommun 43 bostadsinbrott år 2022. En siffra som kommunens brottssamordnare tillbakavisar. I själva verket handlade det om två inbrott.
Foto: Alamy

I förra veckan pekade försäkringsbolaget Dina försäkringar ut Arjeplog som kommunen med flest bostadsinbrott, 15 gånger fler än genomsnittskommunen. Men det stämmer inte. I själva verket handlade det om endast två fullbordade inbrott. Hur kunde det bli så fel?

I ett pressmeddelande som skickades ut av försäkringsbolaget Dina försäkringar, i förra veckan, beskrevs Arjeplog som kommunen med flest bostadsinbrott. Enligt siffrorna hade Arjeplog 15,9 inbrott per 1 000 hushåll under år 2022 medan tvåan på listan, Gullspång, hade 3,7 inbrott per tusen invånare.

I pressmeddelandet hänvisas till Brottsförebyggande rådets, Brås, statistik. Inbrottsvågen har rapporterats om i flera medier.

Ska man vara rädd för att bo i Arjeplog?

– Nej, absolut inte. Brottsnivån är på samma nivå som den alltid har varit eller kanske till och med lägre, säger Eric Karlsson som är brottssamordnare vid Arjeplogs kommun.

Han fortsätter:

– Vi kan konstatera att vi bara har haft två fullbordade inbrott med tillräckligt bevismaterial för att polisen skulle kunna gå vidare, säger han.

I den statistik som Brå presenterar varje år ingår alla anmälda bostadsinbrott. Det rör sig om både anmälda och konstaterade brott.

Enligt 2022 års siffror hade Arjeplogs kommun 43 bostadsinbrott. Men det rör sig inte om fullbordade inbrott, det rör sig om en enskild person som anmält ett fyrtiotal brott som aldrig har utretts av polisen då de bedömt att brotten aldrig skett.

Eftersom siffrorna bara visar anmälningar och inte konstaterade inbrott så kan det uppfattas som missvisande, menar Eric Karlsson.

– Polisen är skyldig att ta emot alla anmälningar och därför syns det i statistiken. Vår uppfattning är att folk i Arjeplog kan känna sig trygga, säger han.

Eric Karlsson är brottssamordnare vid Arjeplogs kommun.
Foto: Privat

Linn Brandelius är statistiker på Brå. Hon säger att de gör kontroller av de resultat som de presenterar men att syftet med statistiken är att visa på inflödet till polisen, det vill säga samtliga händelser som har registrerats som brott.

– På riks- eller regionnivå har de höga siffrorna i Arjeplog inte någon direkt påverkan. Men för en liten kommun, kan en sådan här händelse med många anmälningar få större effekt.

Hon berättar vidare att den här typen av höga inbrottstal i en relativt liten kommun kan ses som ”exceptionell” och att de ska titta vidare på sitt system.

– Vi har i dag kontroller för att identifiera stora ärenden som får effekt på statistiken, och informerar om det i samband med publicering, men kontrollerna görs dock inte relaterat tillbefolkningsmängden i till exempel kommuner.

Dina försäkringars kommunikation om det felaktiga pressmeddelandet sköts av Robert Sjölin på pr- och marknadsföringsbyrån Spotlight som svarar via mejl:

– Eftersom det handlar om officiell statistik från en myndighet har det inte funnits anledning för oss att ifrågasätta tillförlitligheten. Vi kommer att justera uppgiften i vårt pressrum och uppmärksamma de medier vi har varit i kontakt med. Mer kan vi inte göra, tyvärr, skriver han.

Ämnen i artikeln

Norrbotten
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt