Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 12:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/forskare-domer-ut-hogerblockets-klimatpolitik/

SVERIGE

Forskare dömer ut SD:s och KD:s klimatpolitik

Slutdebatt mellan partiledarena i SVT. Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).
Foto: Thomas Karlsson

Två av fyra partier i ”lag Kristersson” har en klimatpolitik som innebär ökade utsläpp – och tre av partierna har en mycket bristfällig politik för biologisk mångfald, enligt forskare. Det största partiet står inte bakom Sveriges klimatmål.

– SD har inte förbundit sig till att föra en politik som ska leva upp till Parisavtalets mål, det får betydelse, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik.

VAL 22

Inför riksdagsvalet gjorde klimat- och omställningsforskare en analys av sju politiska partiers klimatpolitik. Åtta partier tillfrågades om att besvara en enkät med frågor om sina klimatmål och sin politik. Moderaterna var det enda parti som valde att inte delta.

I undersökningen hamnar Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna på en bottenplacering. Deras klimatpolitik ”går bakåt”.

– Vi bedömer att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna aktivt förhindrar den klimatomställning vi behöver i Sverige. De vill ta bort existerande åtgärder och vill inte ersätta dem med något som kommer att minska utsläppen. Så i praktiken kommer utsläppen att gå upp med dessa bägge partier, säger Kimberly Nicholas, en av forskarna bakom undersökningen.

Så placerar sig riksdagspartierna på en klimatpolitisk skala i analysen från Researchers' Desk. Moderaterna har inte svarat.
Foto: Researchers' Desk

– Både SD och KD vill förflytta ansvaret för klimatpolitiken till EU och resten av världen, vilket innebär både en försening och en minskad ambitionsnivå. Samtidigt vill dessa partier inte acceptera EU:s förslag om skogsbruket och markanvändningen, som är mer ambitiösa än Sveriges mål. Så de vill gärna att ansvaret ligger någon annanstans, men bara när det är bekvämt.

Partierna har bedömts utifrån sju kriterier. Moderaterna har inte svarat.
Foto: Researchers' Desk

Bäst klimatpolitik i konstellationen har enligt forskarna Liberalerna – även om deras klimatpolitik bedöms vara ”långsam och otillräcklig”. De har ”en välutvecklad sammanhängande logik för klimatåtgärder”, men får samtidigt kritik för överoptimistiska planer som ”bygger på ännu ej realiserad skalbarhet av nya tekniker”.

– Liberalerna är den enda ljuspunkten i den här politiska konstellationen. Tyvärr tror jag tror att de får svårt att driva igenom sin klimatpolitik i det sällskap de har valt, säger Kimberly Nicholas.

Kimberly Nicholas, en av klimat- och omställningsforskarna bakom undersökningen.
Foto: Simon Charles Florian Rose

Enligt Sveriges klimatlag måste regeringen vart fjärde år presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Det innebär att den nu tillträdande regeringen kommer att behöva presentera en sådan plan inom ett år.

I dag pekar mycket på att ansvaret faller på Moderaterna och Kristdemokraterna – kanske med bistånd från Sverigedemokraterna och Liberalerna. Det största av dessa partier, SD, är det enda riksdagsparti som inte står bakom Sveriges klimatpolitiska ramverk, som bland annat innehåller klimatlagen och de svenska klimatmålen.

Kan det få någon betydelse att SD inte står bakom det klimatpolitiska ramverket?

– SD har inte förbundit sig till att föra en politik som ska leva upp till Parisavtalets mål, tvärtom, så det får betydelse, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet samt programchef vid Mistra Geopolitics.

– Sedan beror det på hur mycket de andra partierna låter SD få inflytande över politiken. Men om det största partiet i regeringsunderlaget inte står bakom de svenska målen och våra åtaganden till Parisavtalet, så kan det absolut sänka ambitionerna, säger han.

Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet.
Foto: David Brohede

Frågan är då vad det blåa blockets styre tillsammans med SD kommer att innebära för svenskt klimat- och miljöarbete i praktiken.

– De två partier som enligt Kristersson ska utgöra regeringsunderlaget, M och KD, pratar mycket om elektrifiering. Det innebär att det kan finnas en riksdagsmajoritet för att fortsätta stötta omställning till elektrifiering, framhåller Björn-Ola Linnér.

Dessutom har samma partier varit tydliga med att Sveriges invånare inte ska behöva förändra sin livsstil – något som går på tvärs mot den senaste IPCC-rapporten.

– EU och FN har konstaterat att det behövs en genomgripande samhällstransformation, att vi i grunden ska förändra hur vi lever våra liv och hur samhället är organiserat. Det är nödvändigt inte bara för att klara klimatmålen utan även för att bevara biologisk mångfald och nå andra hållbarhetsmål, säger Björn-Ola Linnér.

En av de viktigaste åtgärderna för att rädda den biologiska mångfalden i Sverige är att införa ett skydd om minst 30 procent av representativ natur – något som diskuteras på FN-nivå och som EU redan nu uppmanar Sverige att göra. Liberalerna har ställt sig bakom det förslaget, medan M, KD och SD säger nej.

– Jag är otroligt bekymrad. Tittar man på de här fyra partierna så är det bara Liberalerna som har starka miljölöften. Men Liberalerna är samtidigt väldigt små, säger Marie Kvarnström, konsulent på Centrum för biologisk mångfald på SLU.

Maria Kvarnström, konsulent på Centrum för biologisk mångfald på SLU.
Foto: Privat

Enligt Marie Kvarnström har M, KD och SD en mycket bristfällig politik för biologisk mångfald. Hon pekar på att partierna är emot nya skatter på farliga bekämpningsmedel, att de motsätter sig en skärpning av miljöambitioner för offentlig upphandling och att de ensidigt betonar produktion på bekostnad av miljöhänsyn inom skogsbruket.

Bilden av Sveriges roll i det internationella klimatarbetet kan komma att förändras.

– Jimmie Åkesson har sagt att det inte spelat någon roll vad vi gör i Sverige men det finns det inget stöd för i forskningen. Tvärtom är de länder som vill visa på lösningar, visa att det går, viktiga och de framhålls i förhandlingar och det internationella klimatarbetet, säger Björn-Ola Linnér.

Enligt SD är Sveriges utsläpp försumbara i ett globalt perspektiv. Vad Kina och Indien har för klimatpolitik spelar enligt partiet långt mycket större roll än Sveriges klimatmål.

– Men om vi skulle säga att våra utsläpp inte spelar så stor roll kommer det inte att hända någonting någonstans. Då finns risk för att fler länder resonerar på samma sätt. Det är också så att vi inte är så bra egentligen: Indien har mindre än halva våra utsläpp per capita och många andra länder har mycket mindre utsläpp än vi, säger Björn-Ola Linnér och tillägger:

– Så att säga att vi inte ska göra något, det är verkligen att kapitulera och säga att vi skiter i tvågradersmålet. Det är klart att om alla släppte ut lika mycket som Sverige är det kört med det målet.

Läs mer: Forskare: Här är klimatfrågorna som valdebatten borde handla om

Ämnen i artikeln

Val 2022
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt