Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 18:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/forskare-om-fastlimmade-klimataktivister-maste-standigt-vara-innovativa/

SVERIGE

Forskare om fastlimmade klimataktivister: ”Måste ständigt vara innovativa”

Klimatrörelsen Extinction Rebellion limmade fast sig vid en egen båt i protest mitt i centrala Stockholm.
Foto: Magnus Hallgren

Klimataktivister som limmar fast sig i samband med aktioner har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet världen över.

– För klimatrörelsens del handlar det om att ständigt vara innovativ i att utveckla olika metoder för att få genomslag, säger Mattias Wahlström, sociolog vid Göteborgs universitet.

DN har tidigare rapporterat om klimataktivister som limmat fast sig på vägbanor för att bilda trafikblockader. En av de senaste och mest uppmärksammade aktionerna var den vid E4:an i Solna där en grupp aktivister limmade fast sig på vägbanan och hindrade trafiken. Bland annat fastnade flera ambulanser i köbildningen. 10 personer häktades och är misstänkta för sabotage.

Enligt polisen i Stockholm använder polispatruller numera lösningsmedel vid insatser som rör klimataktioner. Men fenomenet är inte nytt.

”Polisen i region Stockholm har märkt av att man börjat använda sig av lim vid aktioner för två år sedan. Polispatrullerna försöker först uppmana människorna att lämna vägbanan frivilligt. I de fall någon limmat fast sig använder polisen aceton för att få loss personen”, skriver Per Fahlström, presstalesperson vid polisens mediecenter i Stockholm.

Klimatrörelsen Extinction Rebellion limmade fast sig vid en egen båt i protest mitt i centrala Stockholm.
Foto: Magnus Hallgren

Att limma fast sig med superlim, även kallat snabblim, i protest är en metod som fått global spridning. I Italien och Skottland har aktivister limmat fast sig vid ett flertal världsberömda konstverk. I Storbritannien har människor limmat fast sig på tåg i kollektivtrafiken och även i parlamentet.

Mattias Wahlström är sociolog vid Göteborgs universitet och har forskat på sociala rörelser och protester.

– För klimatrörelsens del handlar det om att ständigt vara innovativ i att utveckla olika metoder för att få genomslag. Om man gör samma typ av protest under en lång tid får den efter hand inte lika stor medial uppmärksamhet, säger Mattias Wahlström.

Klimataktivister använder superlim för att limma fast sig på bland annat asfalt under klimataktioner.
Foto: Magnus Hallgren

Under valspurten har klimatfrågan överskuggats av andra frågor, något som enligt Mattias Wahlström motiverat klimataktivisterna ytterligare

– Det är ett försök att lyfta klimatfrågan som konkurrerar med ett antal andra stora frågor. En spektakulär och uppseendeväckande aktion är ett sätt att bidra till att hålla frågan aktuell.

Mattias Wahlström understryker att mediernas och polisens roll är avgörande för vilken metod aktivisterna väljer att använda – den måste överraska båda.

– Det leder till att protestgrupper vill förnya sig och göra saker på nya sätt, säger han.

Veronika Österberg är aktiv som medlem inom Extinction Rebellion, en klimatrörelse som limmat fast sig vid aktioner.

– Det är bland annat ett sätt för att få tillräckligt med tid att säga det man vill innan man blir bortsläpad av vakter eller polis, säger Veronika Österberg.

Klimataktionen på E4:an trafikerade vägbanan och begränsade flera ambulansers framkomlighet.
Foto: Alexander Mahmoud

Vad är det för typ av lim det handlar om?

– Det är olika typer av superlim, det torkar snabbt och funkar på många underlag.

Men limanvändningen kan enligt tillverkare komma med vissa hälsorisker.

DN har kontaktat tillverkare för några av de vanligaste superlimmen på marknaden och samtliga har uttryckt att användning av lim på huden kan vara farligt.

– En del av limmen kan vara allergiframkallande vid hudkontakt. Behöver man ryckas bort från en yta finns det en risk att huden går sönder, säger Anders Larsson som är miljöchef för SIKA och fortsätter:

– Den här typen av lim härdar inom 15–30 sekunder. Om man under den tiden exempelvis rör ögonen, då har man ett problem.

Vid användning av större mängder kan det innebära allvarligare risker.

– Det kan resultera i lättare brännskador då limmet utvecklar värme i samband med att det härdar på huden, säger Mats Hagwall, ansvarig för produktsäkerhet på Henkel – koncernen som säljer snabblimmet Loctite.

Uppträdarna Red Rebels från miljögruppen Extinction Rebellion gör en symbolisk föreställning i samband med en klimataktion i centrala Stockholm.
Foto: Magnus Hallgren

När fastlimning inte ger samma uppmärksamhet längre, kan andra protestmetoder få fäste i framtiden. Det menar Frida Buhre, forskare inom klimatpolitik på Linköpings universitet.

Vilka metoder tror du kommer användas härnäst?

– En möjlig utveckling är att vi kommer se mer aktioner vid olika kulturarv eller symboliskt viktiga platser. Även aktioner av mer estetisk karaktär kan få en större spridning i framtiden, säger Frida Buhre.

Läs mer

Polisen: Klimataktionerna stjäl resurser från andra brott

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt