Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-01 23:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/forsvarsmaktens-insatschef-sverige-borde-paverka-eus-forsvarspolitik/

SVERIGE

Försvarsmaktens insatschef: ”Sverige borde påverka EU:s försvarspolitik”

Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.
Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson. Foto: Henrik Lundqvist Rådmark/Försvarsmakten

Sveriges säkerhetsläge blir alltmer komplicerat och riskfyllt när omvärlden snabbt förändras. Därför behövs nya vägval som i dag knappt diskuteras – till exempel att påverka EU:s försvarspolitik. Den tesen driver en av Sveriges högsta militärer, Michael Claesson i en ny bok.

Att höga officerare i aktiv tjänst deltar i samhällsdebatten är ovanligt. Nu sker det i boken ”Vägval för framtiden – svensk säkerhet” (Ekerlids förlag). En av författarna är generallöjtnant Michael Claesson som är Försvarsmaktens insatschef.

– Debatten måste breddas, det måste bli en bredare uppsättning människor som har uppfattningar och tankar kring de här frågorna. Syftet med boken är att sprida kunskap och bredda insikten om hur omvärlds- och teknikutvecklingen ställer andra krav än tidigare, förklarar Michael Claesson.

Boken tar upp hur snabba skiften i omvärlden riskerar att göra Sverige överspelat. En orsak är att riksdagens försvarsbeslut bygger på femårsplaner. De senaste besluten togs 2015 och 2020, men att genomföra dem tar uppåt 15–20 år.

– Det finns individer som fastnar i perspektivet: ”år 2030 eller 2035 är Försvarsmakten klar”. Men så får det inte vara. En Försvarsmakt blir aldrig färdig. Vi måste ta intryck av teknikutvecklingen och förändringar i omvärlden, understryker Mikael Claesson.

Ett aktuellt exempel på nya konflikter i gråzonen mellan krig och fred är hur migranter drivs mot EU:s gränser av Belarus diktator Lukasjenko. Ryskt bombflyg och luftlandsatta trupper genomför styrkedemonstrationer nära Nato-landet Polen där gränspolisen backats upp av militär.

Medförfattare till Claesson är Zebulon Carlander vid Folk och Försvar. Ett vägval de två inte tar upp är om Sverige ska gå med i Nato, det är alltför politiskt laddat. Däremot vill de att Sverige bryter sin negativa attityd till försvarssamarbetet i EU.

– Det är ett tåg som obönhörligen går, och som vi som land måste förhålla oss till. Det är ett intressant fenomen att vi som fullvärdiga medlemmar av EU ändå inte tar möjligheten att påverka utvecklingen av försvars- och säkerhetsfrågorna inom unionen, säger Michael Claesson.

I rask takt förändrar tekniska framsteg sättet att föra krig. Under kriget för ett år sedan i Kaukasus lyckades Azerbajdzjan med små, beväpnade, drönare slå ut Armeniens tunga pansartrupper.

– Det är viktigt med långsiktiga mål och resurstilldelning. Men vi måste bli mycket snabbare på att stoppa projekt, komplettera projekt och byta riktning. Drönarna är ett exempel på teknik man borde kunna kasta sig över och arbeta med väldigt fort för att kunna bygga skydd emot, säger Michael Claesson.

Med det kalla krigets slut övergavs invasionsförsvaret och neutralitetspolitiken. Därmed försvann mycket av den forskning, omvärldsbevakning och teknikutveckling som bedrevs av industrin och staten.

– Vi måste våga satsa på att bygga kunskap i rätt tid och kontinuerligt, säger Michael Claesson.

Boken argumenterar för att Sverige ska ta itu med nya möjligheter och risker. Till exempel: små rymdsatelliter, cybersäkerhet, nya sensorer och artificiell intelligens. Men detta kostar pengar. Under det kalla kriget satsade Sverige dubbelt så mycket på sitt försvar, 2-3 procent av bruttonationalprodukten, jämfört med i dag.

– Vi lämnar åt försvarspolitiken att dra slutsatser kring det, svarar Michael Claesson.

Läs mer:

Allt djupare USA-band stärker Sveriges försvar – men kärnvapen tvistefråga

Nato-chefen: ”Allt farligare värld kräver mer samarbete med Sverige”

40 år sedan ubåtsdramat – Sverige nära hamna i strid med supermakten Sovjet

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt