Förra våren var förhoppningen att Sverige och Finland rekordsnabbt skulle accepteras som nya medlemmar av Nato. Generalsekreterare Jens Stoltenberg talade om ”veckor”.

Men snart ett år efter att den gemensamma ansökan skickades in ser utsikterna att få grönt ljus från Turkiet dystrare ut än på länge.

Helgens koranbränning i Stockholm har fått president Erdogan att deklarera att Sverige inte kan förvänta sig turkiskt Natostöd – och i flera muslimska länder har utbrutit stora protester mot Sverige. Flaggor brändes och i Ankara fick svenska ambassaden hålla stängt till följd av demonstrationerna.

Men försvarsminister Pål Jonson (M) tror inte att oroligheterna får några säkerhetspolitiska konsekvenser.

– Jag ser ingen omedelbar koppling mellan demonstrationerna och det militär-strategiska läget för Sverige, säger han på telefon från Bryssel.

Samtidigt som Natoprocessen vacklar har Sverige meddelat att man ska skicka tyngre vapen till Ukraina, däribland stridsfordon 90 och artillerisystemet Archer till Ukraina. Pål Jonson utesluter inte heller att Sverige kan sälla sig till de länder som vill leverera den tysktillverkade stridsvagnen Leopard, som i svensk variant kallas stridsvagn 122.

– Vi kommer i samverkan med en rad andra länder skicka mer kvalificerat och tyngre försvarsmateriel, säger han.

Hur påverkar vapenleveranserna hotbilden mot Sverige?

– Det ligger i Sveriges intresse. Det är att investera i Sveriges säkerhet att se till att Ukraina kan återfå sin territoriella integritet och sin frihet. Det skulle skapa mycket allvarliga säkerhetspolitiska, militära och geostrategiska konsekvenser om Ryssland skulle vinna det här kriget.

Efter de senaste veckornas turer kring Natoansökan är budskapet från regeringen att landet befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Sverige har fått säkerhetsförsäkringar från en rad allierade, däribland USA, och har en så kallad invitee-status till Nato. Men de åtråvärda säkerhetsgarantier som artikel fem i Natostadgan innebär ser ut att dröja.

Kan krånglet i Natoprocessen påverka Sveriges beredvillighet att skicka vapen till Ukraina?

– Det finns en bred politisk uppslutning i Sveriges riksdag om att vi tillsammans med andra länder ska stödja Ukraina. Jag vill påminna om att vi har fått återförsäkringar av partnerländer till oss, inte minst USA, och att vi har en mycket omfattande övningsverksamhet i vårt närområde. Natos generalsekreterare har också sagt att det vore otänkbart att Nato inte skulle agera om Sveriges skulle bli utsatt för ett angrepp.

Hur påverkar vapenleveranserna till Ukraina Sveriges förmåga att försvara sig i händelse av ett väpnat angrepp?

– Det försvarsmateriel som vi har skickat har vi skickat på inrådan av Försvarsmakten. Försvarsmakten har påpekat att det kan påverka dess tillväxt. Därför är det viktigt att vi tillför mer pengar. Skickar vi iväg stridsfordon så får vi köpa nya stridsfordon.