Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-01-27 19:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/fortsatt-brist-pa-lakemedel-hela-aret/

SVERIGE

Fortsatt brist på läkemedel hela året

Patienter bör hämta ut sitt läkemedel senast någon vecka innan det är slut i förpackningen.
Foto: Martina Holmberg/TT Grafik: DN

Antalet läkemedel som tagit slut på apoteken ökade med 54 procent under 2022 jämfört med året innan. Bristen ser ut fortsätta hela 2023, befarar Läkemedelsverket.

Det gapar fortfarande tomt på en del hyllor på apoteken. Nästan 700 läkemedel är just nu restnoterade hos Läkemedelsverket.

– Så här många restnoterade läkemedel har vi bara haft en gång tidigare, och det var i början av pandemin när många hamstrade läkemedel, säger Johan Andersson, som är enhetschef på Läkemedelsverket.

Källa: Läkemedelsverket Foto: TT

De största problemen för patienter och sjukvård orsakar brister som rör bland annat epilepsiläkemedel, antibiotika, östrogenbehandling och diabetesmedicin. Läget ser inte ut att ljusna inom den närmaste framtiden, enligt Johan Andersson.

– Nej, med tanke på situationen i omvärlden kommer det nog snarare att bli värre innan det blir bättre, säger han.

Andel restanmälda preparat per läkemedelsgrupp

Andel restanmälda preparat per läkemedelsgrupp
Grafik: DN Källa: Läkemedelsverket Foto: TT

Läkemedelsverket har ställt samman statistiken över restanmälda läkemedel förra året. Rapporten visar att antalet preparat som tog slut på apoteken ökade med 54 procent 2022 jämfört med året innan. De vanligaste orsakerna till fortsatt brist på mediciner är hög efterfrågan och problem inom tillverkningen.

– Men det handlar också om den osäkra situationen i omvärlden. Läkemedelsbranschen påverkas liksom andra industrier av inflation och höga priser på energi och frakter. Men vi ser också en ökad efterfrågan på läkemedel globalt, bland annat har en växande medelklass i många tidigare utvecklingsländer råd med nya läkemedel.

Orsaker till restanmälningar

Orsaker till restanmälningar
Grafik: DN Källa: Läkemedelsverket Foto: TT

Ett annat exempel är bristen på vissa läkemedel vid typ 2-diabetes. Efterfrågan har ökat kraftigt eftersom preparaten också används som viktminskningsmedel, vilket DN har berättat om tidigare.

Ökningen av restnoteringar tog fart under andra halvåret 2022. Enligt Johan Andersson beror det framför allt på följdeffekter av kriget i Ukraina.

– För de flesta läkemedel har vi lager i Sverige för mellan två och fyra månader. Kriget började i februari med stor påverkan på den globala ekonomin och säkerhetssituationen. Efter sommaren började också restanmälningarna ta fart, inte bara i Sverige utan även i hela Europa och övriga världen.

Antal nya restanmälda läkemedel per månad

Antal nya restanmälda läkemedel per månad
Grafik: DN Källa: Läkemedelsverket Foto: TT

Men det är trots allt få läkemedel som berörs. Av de cirka 16 000 läkemedel som är godkända i Sverige var 3,8 procent restanmälda i slutet av 2022.

– I nio fall av tio så finns det dessutom utbytbara alternativ, och andra preparat för samma sjukdom. Det finns i princip alltid en alternativ behandling att få, säger Johan Andersson.

Men hur ska patienter som kontinuerligt tar ett läkemedel göra för att slippa stå utan sitt piller? Enligt Johan Andersson är det viktigt att hämta ut sitt preparat senast någon vecka innan det är slut i förpackningen.

– Då ger man sin förskrivande läkare och sitt apotek tid att ta fram alternativ som fungerar om det råder brist på medicinen. Ibland kan ett läkemedel till exempel ges på licens från ett annat land.

Enligt Johan Andersson görs en hel del för att förhindra läkemedelsbrist på sikt. Myndigheter samarbetar för att till exempel få bättre överblick över tillgången på mediciner, och regioner och sjukvård har fått mer medel för att kunna lagra fler läkemedel.

– Vi önskar också att läkemedelsföretagen blir bättre på att varna för kommande brister. Det händer alldeles för ofta att vi får anmälningar när bristsituationen redan är ett faktum, säger Johan Andersson.

Ämnen i artikeln

Hälsa
Vetenskap
Medicin
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt