Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-27 08:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/fraga-eva-karin-var-strindberg-en-muskelknutte/

SVERIGE

Fråga Eva-Karin: Var Strindberg en muskelknutte?

August Strindberg spänner musklerna. Drygt 5 meter hög och 3 ton tung är Carl Eldhs monument i Tegnérlunden.
August Strindberg spänner musklerna. Drygt 5 meter hög och 3 ton tung är Carl Eldhs monument i Tegnérlunden. Foto: Eva-Karin Gyllenberg

DN:s Eva-Karin Gyllenberg svarar på läsarnas frågor om Stockholm.

Hallå Eva-Karin!  Jag har en fråga om Carl Eldhs staty av August Strindberg i Tegnérlunden i Vasastan. Var August verkligen sådär krallig? Och satt han ofta sådär? Det ser inte så bekvämt ut. /Varma hälsningar från din trogna läsare Andreas.

Svar: Du är inte den förste som undrar över August Strindbergs muskler. Jag har fått liknande frågor under åren med frågespalten och vad kan passa bättre än att just i dag, den 14 maj, att försöka utreda detta. Just i dag är det 110 år sedan August Strindberg gick ur tiden och i dag är det också på dagen 30 år sedan projektet med Stockholms litterära miljöer startade med invigning på Mosebacke.

Men åter till Tegnérlunden och Carl Eldhs gigantiska Strindbergmonument kallat ”Titanen”, som tillkom genom en insamling.

Tanken var att verket skulle invigas på 30-årsdagen av Strindbergs död 1942, men det blev – som så ofta i konstinvigningssammanhang – försenat.

Tegnérlunden i slutet av mars  1942. Här ses en av de atrapper som användes för att hitta bästa tänkbara placering.
Tegnérlunden i slutet av mars 1942. Här ses en av de atrapper som användes för att hitta bästa tänkbara placering. Foto: DN

Jag ska återkomma till själva konstverket, som riskerar att bli ”årets längsta överkurs”, men börjar med själva frågan, den om Strindbergs krallighet och tog därför kontakt med Elle-Kari Gustafsson, intendent vid Carl Eldhs ateljémuseum. Även hon har fått frågan ett antal gånger vid det här laget.

Och vad svarar du på frågan om Strindberg var lika muskulös i verkligheten?

– Nej, det var han inte, men Carl Eldh har valt att gå tillbaka till antiken och Prometheus, (titanen, den grekiska gudomen, som stal konstskickligheten från Athena och elden från Hefaistos för att ge till människorna).

Prometheus straffades av gudarna genom att bindas vid en klippa, kanske liknande den som Eldh valde att placera Strindberg på när han skapade detta 3 ton tunga och 5,5 meter höga monument.

– Med musklerna ville Eldh visa att Strindberg hade en inre kraft, säger Elle-Kari, som också tror att de stridigheter som ägde rum runt Strindberg gjorde att Eldh ville upphöja författaren.

Jag ringde även till Strindbergskännaren Anita Persson, som snart startar sina Strindbergsvandringar för 42:a året.

Har du koll på Strindbergs längd och vikt?

– Jag har just läst Maj Dahlbäcks bok om Siri von Essen och Siri bedömde att han var 172 centimeter lång, säger Anita och skrattar till när den muskulöse August kommer på tal.

– Han var tunn, men tjocknade till på slutet, säger Anita.

Dagens överkurs: Carl Eldh gjorde åtminstone 32 porträtt av Strindberg varav merparten (28) finns bevarade.

En atrapp av Strindbergsstatyn sattes upp i Tegnérlunden i februari 1942. Här inspekteras den av bland andra konstnären Carl Eldh och stadsträdgårdsmästaren Holger Blom.
En atrapp av Strindbergsstatyn sattes upp i Tegnérlunden i februari 1942. Här inspekteras den av bland andra konstnären Carl Eldh och stadsträdgårdsmästaren Holger Blom. Foto: DN

Titanen i Tegnérlunden arbetade Eldh med parallellt med de tre figurerna i vit Ekebergsmarmor i Stadshusträdgården. August Strindberg är en av dessa tre, övriga är Gustaf Fröding och Ernst Josephson. Han valde att avbilda dessa tre kulturherrar utan kläder vilket väckte (inte så lite) uppståndelse. Stadshusarkitekten Ragnar Östberg (som för övrigt ritade Eldhs ateljé i Bellevue) fann på råd: figurerna skulle vara namnlösa och kallades i stället ”Författaren”, ”Diktaren” och ”Målaren”.

Det är en betydligt tunnare Strindberg i Stadshusträdgården än i Tegnérlunden och det var inte enbart arbetet med verket som tog tid (1914-1942) utan även alla turer med var Strindberg skulle placeras.

Politikerna i Stadshuset var långt ifrån överens. Än diskuterades Nybroplan, än Tegnérlunden. Lägg därtill såväl Tegelbacken som Medborgarplatsen och Tantolunden och attrapper i naturlig storlek forslades runt för att provas i huvudstaden i jakt på det perfekt stället.

Nybroplan var ett av placeringsförslagen. Här ses atrappen som testades inför skönhetsrådets sammanträde våren 1939.
Nybroplan var ett av placeringsförslagen. Här ses atrappen som testades inför skönhetsrådets sammanträde våren 1939. Foto: DN

Till slut hade stadskollegiet i Stockholms stadshus bestämt att Titanen skulle placeras på Nybroplan, men exakt var skulle borgarrådsberedningen få avgöra. Nu bar det sig dock inte bättre än att den enda tänkbara platsen var där det redan fanns ett monument över uppfinnaren John Ericsson. Lägg därtill att Carl Eldh förordade Tegnérlunden. Eldh, som var sjuk när tidpunkten för beslutet närmade sig hade utverkat en timslång permission från läkaren för att kunna framföra sina synpunkter för politikerna.

I DN kunde man den 14 februari 1942 läsa Eldhs argument:

”Man bör beakta att framställningen och skildringen av Strindberg visar en tragisk naken gestalt, som behöver en lugn miljö för att komma till sin rätt. I Tegnérlunden finns möjlighet att på ett lyckligt sätt inkomponera monumentet i terrängen.”

Medborgarplatsen var en av de platser som testades . Som här i november 1939.
Medborgarplatsen var en av de platser som testades . Som här i november 1939. Foto: DN

Stadskollegiet förordade dock refugen framför Dramaten, men när ärendet till slut nådde stadsfullmäktige blev det Tegnérlunden. Dåvarande kulturborgarrådet Oscar Larsson (S) höll med konstnären om att Nybroplan var fel plats:

– På Nybroplan skulle det verka som om Strindberg tillfälligt satts ned av några expresskarlar och lämnats åt sitt öde medan de styrkte sig på närmaste ölkafé.

Efter en och en halv timmes debatt fattade politikerna beslutet – med röstsiffrorna 65-13 – att Strindberg skulle placeras i Tegnérlunden och verket invigdes den 19 juni 1942. Alla var nöjda, alla utom Strindbergs brorson Gustaf, som hade invändningar mot att Eldh hade gjort hans farbror mustaschlös.

Mera överkurs: Årets sommarutställning på Carl Eldhs ateljémuseum, ”Släpljus”, invigdes i veckan. Museet är öppet torsdag-söndag i maj och september, tisdag-söndag i juni, juli och augusti och i helgerna i oktober. Visningarna äger rum klockan 12, 13, 14 och 15.

Läs mer:

Vad finns i det gamla huset vid Västerbron?

Varför försvann nummer 70 på Värtavägen?

Vart tog skulpturen som stod på Brunkebergstorg vägen?

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt