Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-30 18:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/gabriel-kroon-sd-moskeer-bidrar-till-segregation/

SVERIGE

Gabriel Kroon (SD): Moskéer bidrar till segregation

Gabriel Kroon har suttit i regionfullmäktige den senaste mandatperioden och är nu tilltänkt gruppledare för SD i Stockholms stad.
Gabriel Kroon har suttit i regionfullmäktige den senaste mandatperioden och är nu tilltänkt gruppledare för SD i Stockholms stad. Foto: Elin Åberg

SD:s förstanamn i Stockholms stad ser kvinnor i slöja som ”offer för kulturella värderingar” och vill förbjuda plagget för vård- och omsorgsanställda samt bussförare. Gabriel Kroon vill också se ett stopp för moskébyggen i Sverige.

– I stället för att gå till moskén behöver man lägga sin tid på att lära sig svenska och ta del av samhället.

VAL 22

Gabriel Kroon, Sverigedemokraternas förstanamn i Stockholms stad, har valt att göra intervjun i Skärholmen. Torget badar i försommarsol.

En bit bort från centrum planerar en stiftelse att uppföra en moské. SD är emot. Enligt Gabriel Kroon skulle en moské försämra förutsättningarna för skärholmsborna att ”komma in i det svenska samhället”, få en ökad förståelse för myndigheter, lära sig svenska och komma i arbete.

– Alla människor har rätt att utöva sin religion, men det betyder inte att vi ska slå upp en 2 500 kvadratmeter stor moské i ett av våra främst utsatta områden, precis vid E4:an.

Kan man vara praktiserande muslim och svensk, enligt dig?

– Självklart, men då måste man efterleva de svenska värderingarna och kunna det svenska språket.

De första moskéerna i Sverige byggdes på 70-talet. På frågan om hur länge något ska ha funnits i Sverige för att bli en del av den svenska kulturen svarar Gabriel Kroon att svensk kultur främst är kopplat till det svenska språket. Moskéer ser han inte som något svenskt och han anser att den ”islamska ideologin är avskyvärd”.

– Det handlar om brister i synen på jämställdhet till exempel och ett styrskick av samhället.

Uttalanden om att moskéer bidrar till segregation och att islam är en avskyvärd ideologi, tror du att det kan bidra till hets mot muslimer?

– Jag tror inte det, utan man måste våga tala om problemen med islam och inte skjuta det ifrån sig som man historiskt sett gjort inom politiken. Samtidigt ska man självklart behandla alla människor korrekt och rättvist, så det berättigar inte trakasserier på något sätt.

Vid E4:an, en bit ifrån Skärholmens centrum, planeras det för bygget av en moské. SD Stockholm vill riva tillståndet och i stället bygga ett integrationscentrum på platsen.
Vid E4:an, en bit ifrån Skärholmens centrum, planeras det för bygget av en moské. SD Stockholm vill riva tillståndet och i stället bygga ett integrationscentrum på platsen. Foto: Elin Åberg

Hade Gabriel Kroon fått bestämma hade han velat se ett stopp för moskébyggen i Sverige – fram tills att man ”kommit till bukt med segregationen”.

På platsen för moskébygget i Skärholmen vill SD uppföra ett integrationscentrum. Där ser Gabriel Kroon framför sig hur klasser i Svenska för invandrare, SFI, kan hållas, men att det också kan vara en plats för medborgare att bekanta sig med föreningar och företag.

– Det ska vara öppna mötesplatser där man kan träffa arbetsgivare och bli inspirerad att plugga vidare i de yrken det finns en arbetskraftsbrist i.

SD Stockholm vill också att försörjningsstöd ska villkoras med godkänt betyg i kurserna på SFI.

– Vi vill att man i hela stockholm har en språkplikt, det vill säga att man har ett krav på sig att delta i SFI-undervisningen.

Gabriel Kroon vill förbjuda slöja för tjejer under 18 år i skolor och även för vuxna kvinnor som jobbar inom vård- och omsorgsyrken eller som bussförare. Han kallar det för en insats för jämställdheten och anser att människor som bär slöja ofta är ”offer för kulturella värderingar” som står i strid med ”den svenska långa kampen för jämställdhet.”

Hur kan du veta att de inte bär slöja för att de själva vill?

– Jag kan såklart inte veta det, men man får utgå ifrån det man ser från andra länder där det är tvång med slöja och niqab, att det finns en aktiv frihetskamp för att slita av sig slöjan.

SD vill ge poliser förtur i den kommunala bostadskön. ”I dag får du vänta nästan tio år för att få ett boende. Vi ser positivt på att ha en fil där poliser hamnar mer eller mindre först”, säger Gabriel Kroon.
SD vill ge poliser förtur i den kommunala bostadskön. ”I dag får du vänta nästan tio år för att få ett boende. Vi ser positivt på att ha en fil där poliser hamnar mer eller mindre först”, säger Gabriel Kroon. Foto: Elin Åberg

Att det i Sverige finns människor som aktivt står upp för att bära slöja trots att det kan medföra trakasserier, ändrar inte Gabriel Kroons uppfattning.

– Jag tror att många kommer att säga att de har det av egen fri vilja, men samtidigt så finns det kulturella värderingar i deras hem som förmodligen styr vad de får och inte får ha på sig.

Gabriel Kroon får höja rösten när ljudet av kyrkklockor når caféet. Han tycker att kyrkan, mitt i Skärholmens centrum, är ett bra inslag i gatubilden, men hävdar samtidigt att församlingen har ett vikande besöksunderlag.

– Det är en kraftigare minskning här eftersom människor som är kristna har flyttat ut i högre utsträckning.

När DN talar med Svenska kyrkan i Skärholmen uppger de att medlemsantalet gått ner, som på många andra ställen i landet, men att besöken inte minskat – snarare tvärtom.

Förutom integration tar SD Stockholm i valrörelsen sikte på trygghetsfrågor, biltrafik och stadsbyggnad.

För att locka fler poliser till huvudstaden vill SD ge yrkesgruppen förtur i den kommunala bostadskön.

– I dag får du vänta nästan tio år för att få ett boende. Vi ser positivt på att ha en fil där poliser hamnar mer eller mindre först.

På sikt ser han framför sig att en sådan snabbfil även ska kunna erbjudas andra välfärdsyrken.

Ett mål för SD Stockholm är att hämta hem de nästan två procentenheter som skiljer mellan andelen stockholmare som röstade på SD till riksdagen respektive till kommunen i förra valet.
Ett mål för SD Stockholm är att hämta hem de nästan två procentenheter som skiljer mellan andelen stockholmare som röstade på SD till riksdagen respektive till kommunen i förra valet. Foto: Elin Åberg

Ett annat förslag handlar om att få bort unga från kriminalitet och in på arbetsmarknaden. SD Stockholm vill se ett snabbspår - i vissa fall så kort som ett halvår - för gymnasieelever till praktiska yrken, exempelvis rivningssanerare eller monterare.

– Man har gått ut grundskolan, man är skoltrött, kanske har haft det svårt med studierna, struligt hemma. Det är oftast de barnen som riskerar att falla in i kriminalitet.

Att en sådan utbildning inte ger högskolebehörighet ser inte Gabriel Kroon som ett problem eftersom det handlar om skoltrötta ungdomar, som han ändå inte tror skulle pluggat vidare.

SD Stockholm vill profilera sig som ett val för den bilburna stockholmaren och vill arbeta för att östlig förbindelse, trafikleden som ska binda ihop norr och söder, byggs.

– Vi vill också se fler parkeringsplatser i hela Stockholms stad, genom att bygga underjordiska garage.

Just nu besitts sex av åtta SD-mandat i kommunfullmäktige av politiska vildar som blivit uteslutna ur partiet eller lämnat det.

Gabriel Kroon är övertygad om att den här mandatperioden kommer att bli annorlunda, inte minst eftersom alla valbara företrädare har politisk erfarenhet. Efter valet hoppas Gabriel Kroon att SD får en vågmästarroll.

Tror du att vildarna påverkar hur de andra partierna ser på SD?

– Det är klart att vildarna kan påverka, men samtidigt så måste man se till vilka människor som kommer in och inte bara till vår historia.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt