Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-02 22:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/gasbuss-i-full-brand-i-goteborg/

Sverige

Gasbuss i full brand i Göteborg

01:16. Räddningstjänst släcker efter att en gasbuss fattat eld vid Hjalmar Brantingsplatsen på Hisingen i Göteborg. Bussen övertändes. Gasbussarna har gastankar på taket som utgör en fara och explosionsrisk finns. Det finns inga rapporter om att branden orsakat några personskador.

En gasbuss fattade eld och övertändes vid Hjalmar Brantingsplatsen på Hisingen i Göteborg under fredagen. Men ingen människa kom till skada.

– Gasbussar brinner inte oftare än andra bussar, säger Kjell-Olof Matsson utredare vid Transportstyrelsen till TT.

TT Text

Larmet kom vid halv ett-tiden. Räddningstjänsten ryckte ut med fyra enheter och flera ambulanser åkte till platsen. Eftersom det fanns en explosionsrisk spärrades stora områden runt den brinnande bussen av.

Bussen var övertänd och höga lågor slog ut. Men det finns inga rapporter om att branden orsakat några personskador.

Strax före klockan tre kunde Räddningstjänsten rapportera att branden var släckt och att man kunde börja släppa på avspärrningarna.

Branden är de tredje större gasbussbranden på tre år. För ungefär två år sedan utvecklades en explosionsartad brand i en gasbuss i Stockholm. I mars 2020 fattade en gasbuss i Vivalla i Örebro eld. Brandförloppen var explosionsartade.

– Men det finns ingen ökad risk för passagerare att åka gasbuss jämför med en dieselbuss. Om man evakuerar människor från bussen på samma sätt är det ingen ökad risk. Både typerna av bussar börjar brinna i lika stor omfattning, säger Kjell-Olof Matsson, utredare och expert på gasbussar vid Transportstyrelsen.

Varje år inträffar ungefär 100 bussbränder i Sverige där Räddningstjänsten får rycka ut. Av dem leder omkring fem procent till övertända bussar.

Omkring en femtedel av bussflottan är gasbussar vilket skulle innebära att vi i genomsnitt har en större gasbussbrand om året.

Kjell-Olof Matsson påpekar att det är ovanligt att gasbussar börjar brinna på grund av gassystemet. Istället är det till exempel elfel eller anliggande bromsar som orsakar själva branden.

– Men när en gasbuss börjar brinna reagerar den lite annorlunda. När det blir varmt blir gasen större och då måste den evakueras. Då finns det så kallade smältsäkringar på tankarna som öppnas och släpper ut gasen och då kan det uppstå jetflammor.

Flammorna kan bli upp till 15 meter långa. Ofta är de riktade uppåt men ibland åt sidan.

Och om smältsäkringarna inte löser ut finns det en explosionsrisk för gastankarna, förklarar Kjell–Olof Matsson.

Gasbussolyckan i Stockholm var speciell och kan inte jämföras med andra. Bussen körde in i en barriär som skulle hindra höga fordon att köra in en tunnel. Det gjorde att en gasbehållare trycktes ner i det tomma passagerarutrymmet och började läcka.

Efter olyckan i Stockholm har regeringen gett i uppdrag åt Transportstyrelsen att utreda nya säkerhetskrav för gasbussar när det gäller risken för kollision med hinder. Rapporten ska lämnas i slutet av året. Men den har troligen inget att göra med bränderna vare sig i Örebro och nu i Göteborg.

Bild 1 av 3 Släckningsarbete pågår.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Bild 2 av 3 Polis på plats vid Hjalmar Brantingsplatsen i Göteborg.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen
Bild 3 av 3 Bussen började brinna vid 12.30-tiden, nu pågår släckningsarbete.
Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt