Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-30 21:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/gatan-ar-lost-de-dodade-karl-xii/

SVERIGE

Gåtan är löst: De dödade Karl XII

Kung Karl XII regerade mellan 1697 och 1718. Hans död anses vara slutet på den svenska stormaktstiden.

En svensk lönnmördare eller en träffsäker norrman – vem var det egentligen som dödade svenska kungen Karl XII för 300 år sedan?

Med hjälp av ballistisk teknologi och kungens gamla filthatt har finländska forskare nu löst gåtan.

Året var 1718 när kung Karl XII dog på ett slagfält i Norge. I 300 år har hans död blivit föremål för böcker, forskningsartiklar och populärvetenskapliga undersökningar. Tolkningar om hur han egentligen dog har gått isär.

Efter minst tre obduktioner genom tiderna stod det klart att han dog av en kula i huvudet, men vem som sköt, och vad det var för kula, förblev ett mysterium.

Det har funnits flera olika teorier kring vem som dödade kungen. Enligt mer raljanta teoretiker sköts Karl XII av sina egna missnöjda trupper med hjälp av en knapp från hans egen uniform. Teorin kallas för kulknappsteorin.

Karl XII:s kranium, som det såg ut då graven i Riddarholmskyrkan i Stockholm öppnades 1917.
Foto: TT

Förra året fick en finsk forskargrupp vid Uleåborgs universitet för sig att börja undersöka fallet med hjälp av rättsantropologiska metoder.

– Vi kände till fallet om Karl XII, och bekantade oss med tidigare forskning, men vi saknade förutfattade meningar om de olika teorierna som fanns, säger Juho-Antti Junno, en av forskarna bakom studien och fortsätter:

– Det gjorde att vi kunde fokusera på de obduktionsrapporterna som fanns och därefter med hjälp av ballistiska experiment slå fast vilken typ av skott som ledde till kungens död.

Forskarna konstruerade modeller, som liknar en skalle, och sköt sedan olika typer av kulor på olika avstånd i modellerna. Dessutom simulerade forskarna kungens gamla filthatt, som han hade på sig när han sköts i huvudet. Modellerna kunde de sedan inspektera med hjälp av radiologisk undersökning och en mätstock.

– Vi kunde konstatera att kulan som dödade kungen inte kunde vara en kulknapp, som man har spekulerat kring, och den måste ha varit betydligt större och hårdare än en muskötkula, säger Juho-Antti Junno.

Finska forskare byggde modeller som simulerade Karl XII dödsskjutning.
Foto: Juho-Antti Junno

Dessutom kunde forskarna slå fast att när kulan träffade huvudet på Karl XII, hade den med all sannolikhet en hastighet på 200 m/s. Det går väl ihop med att de norska trupperna befann sig i ett fäste drygt 200 meter ifrån kungen.

– Därför är det mest sannolika alternativet att kulan kom från den norska fienden, och inte från egna trupper, konstaterar Juho-Antti Junno.

Efter att forskningsartikeln publicerades fick forskarna många mejl av svenska kollegor. Juho-Antti Junno menar att forskningsprojektet har varit meningsfullt av flera olika anledningar, inte bara på grund av att den tidigare forskningen i fallet i huvudsak inte har varit byggd på rättsantropologiska metoder.

– Karl XIIs:s tid vid makten var svår och betydelsefull även för finländare. Därför finns det intresse för det här även i Finland, särskilt hur det påverkade finnarna, säger han.

Ämnen i artikeln

Finland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt