Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-01 12:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/goteborgarna-kan-fa-tycka-till-om-nya-hus/

SVENSK POLITIK

Göteborgarna kan få tycka till om nya hus

Arkitektskiss på det planerade nya universitetshuset ”Nya Konst” i Göteborg, som av kritiker anges som ett exempel på modernistisk arkitektur som liknar ”en glaslåda”.
Illustration: Tham & Videgård

Hur ska nya hus se ut? I Göteborg föreslår nu M, KD och L, att göteborgare ska få rösta i frågan.

– Tidigare har det kommit argument från arkitektkåren att arkitekterna vet bäst, men vi tycker det är en fullt demokratisk fråga att även involvera göteborgarna i hur man ska bygga, säger Hampus Magnusson (M).

Debatten om klassisk kontra modernistisk arkitektur har blivit en het politisk fråga de senaste åren. På flera håll i landet väcks nu frågan att medborgarna ska få tycka till hur nya hus ska se ut, och flera partier driver frågan i valrörelsen. I Upplands Väsby krävde politikerna att nya bostadshus skulle uppföras i klassisk stil och Sverigedemokraterna har även de drivit frågan, såväl nationellt som på kommunnivå.

Och i Göteborg har Socialdemokraterna kampanjat för att ersätta ”glaslådorna” med mer ”klassisk stil”. Nu konkretiseras ett förslag som Moderaterna lägger fram, och som även KD, L och Demokraterna anslutit sig till. Förslaget är ett steg i riktning mot att låta Göteborgarna själva vara delaktiga när det beslutas om nya byggen.

– Det vi gett uppdrag till kontoret är att ta fram tre markanvisningar till att börja med, och bland alternativen för varje byggnation ska det finnas minst ett i klassisk stil, säger Hampus Magnusson (M), ledamot i fastighetsnämnden.

Magnusson hänvisar till en SOM-undersökning som gjordes 2021, och som visade att en majoritet, 64 procent, av Göteborgare ville se fler byggen i klassisk stil. Han säger också att huset på Ekmansgatan 5 i Lorensbergs villastad, som byggdes i klassisk stil, inte blivit överklagat.

– Det blev väldigt hyllat, säger Magnusson.

Hampus Magnusson (M) vill se mer folkligt inflytande över utformningen av nya byggen i Göteborg.
Foto: Göteborgs stad/Marie Ullnert

Röstningen ska vara öppen för alla boende i Göteborg, som via mobilt bank-id kan lägga sin röst på något av alternativen. Hampus Magnusson säger att omröstningen ska ske utifrån det rent estetiska kriterier, men att alla alternativen ska vara kvalificerade förslag, och att det ska ske till ett marknadsanpassat pris.

– Tidigare har det kommit argument ifrån arkitektkåren att arkitekterna vet bäst, men vi tycker det är en fullt demokratisk fråga att även involvera göteborgarna i hur man ska bygga staden. Vi tycker det är god demokratisk ordning att låta göteborgarna vara med.

Arkitekten Gert Wingårdh ligger bland annat bakom Liljevalchs nya konsthall i Stockholm, som kritiserats av bland annat Arkitektupproret för att vara ful. Han håller inte med om bilden av att majoriteten skulle vilja ha byggnader i mer klassisk stil.

– Jag är övertygad om att om det funnits en efterfrågan på klassisk stil hade det funnits ett utbud där också, säger han.

Han menar att anledningen till att det byggs mer i modernistisk stil är att byggnader i klassisk stil i mindre utsträckning är anpassade efter den funktionalitet som efterfrågas i dag.

– Det är av samma skäl som få människor lyssnar på klassisk musik i dag: det råder andra förutsättningar. Klassiska byggnader har bland annat ofta mer fönstersymmetri, vilket ger stora rytmer och tenderar att ge större och därför dyrare lägenheter. De tenderar att inte ha ventilation, utan ha stora takhöjder. Då blir de stora och resliga, men också dyrare, säger han.

Arkitekten Gert Wingårdh säger att det finns många komplexa kostnads- och funktionsfrågor som allmänheten bör vara medvetna om när man väljer mellan modernare och mer klassiska alternativ, men är positiv till att det uppstår debatt om frågan.
Foto: Ola Axman/TT

Det är även svårare att bygga högre våningshöjder i klassisk stil, till exempel, och mycket annat historiskt som kanske inte är tillämpbart i dag.

– Man kritiserar ofta platta tak, men om man ska ha ett tak tar man bort en våning istället. Man får ut mer lägenheter med platta tak. Det verkliga problemet i Sverige är att vi inte kan erbjuda hyresrätter till låga priser för de som behöver det, säger han.

Men han är inte mot att folkets röst blir hörd. Han menar frågans komplexitet gör att det hanteras bäst genom representativ demokrati, snarare än direktdemokrati.

– Givet att folk förstår problematiken är det ju bra att medborgarens röst kommer fram, och att vi får fram en debatt. Men det är ju inte detsamma som att en stil kommer vinna. Det är ju bra att tusen blommor får blomma.

Läs mer:

Striden om Göteborg – har MP eller C den grönaste politiken?

Göteborgarnas dom är tydlig: Vi vill inte ha fler ”lådor”!

Ämnen i artikeln

Arkitektur
Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt