Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-01 18:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/goteborgs-stad-tar-fram-analys-av-hotnivan-fran-radikalnationalistiska-miljon/

Sverige

Göteborgs stad kan ta fram analys av hotnivån från radikalnationalistiska miljön

En bild från de våldsamma demonstrationerna 30 september 2017 i Göteborg då nazistiska NMR kom i konfrontation med polisen och motdemonstranter.
En bild från de våldsamma demonstrationerna 30 september 2017 i Göteborg då nazistiska NMR kom i konfrontation med polisen och motdemonstranter. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Göteborgs kommun är på väg att ta fram en egen ”aktuell lägesanalys” av hur hotbilden från den radikalnationalistiska miljön mot invånare i Göteborg ser ut.

Förslag till hur invånare ska kunna skyddas mot de grupperna ska också tas fram.

Än så länge handlar det om ett förslag som läggs på kommunstyrelsens bord på onsdag, men eftersom det stöds av en bred majoritet av partierna kommer det med största sannolikhet att gå igenom.

Initiativet kom från Socialdemokraterna och kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka. Sedan har den styrande Alliansens partier hängt på, liksom Vänster- och Miljöpartiet.

Partiet Demokraterna, däremot, vill att lägesanalysen och omfattningen av hotbilden även ska omfatta ”den islamistiska och den våldsbejakande autonoma miljön i Göteborg.”

Sverigedemokraterna vill å sin sida besluta om ”en aktuell lägesanalys av hotbilden mellan olika etniska och religiösa grupper i Göteborg.”

Ursprungsförslaget hänvisar till den lägesbeskrivning av ”högerextremism/vit makt samt omgivande miljöer” som Försvarshögskolan publicerade 2 september.

S-kommunalrådet Viktoria Tryggvadotttir Rolka säger att hon själv fick upp ögonen för problematiken när hon såg SVT:s Uppdrag Gransknings program för två år sedan om den så kallade alt right-rörelsens ambitioner i Sverige.

Viktoria Tryggvadottir Rolka, kommunalråd för Socialdemokraterna i Göteborg.
Viktoria Tryggvadottir Rolka, kommunalråd för Socialdemokraterna i Göteborg. Foto: Jesper Hallén/Socialdemokraterna

– Inte minst reagerade jag på hur mycket pengar som finns här, och när Försvarshögskolans rapport kom bekräftade den just detta, att det är en helt ny form av radikalisering som vi inte sett tidigare. Det är inte bara 90-talets killar med kängor och bomberjackor som skränade, säger hon.

– Det vi läser om nu är mycket mer individbaserat, det är ensamma unga män som dras in de här nätmiljöerna där man nästan på ett skämtsamt sätt avhumaniserar människor.

Vad vill du med förslaget?

– Min bedömning är att vi har börjat skaffa oss kunskap om religiös extremism och vi håller på med gängkriminaliteten, men här vet vi för lite. Vi vet ju att Anton Lundin Pettersson i Trollhättan var en sådan. Breivik fanns där, och som forskaren Magnus Ranstorp med flera pekar på finns ett säkerhetshot mot personer av utländsk härkomst, mot judar och muslimer, att det finns ett skyddsbehov. Vi kan inte bara låta en sådan rapport gå obemärkt förbi.

I förslaget skriver partierna att Social resursnämnd ska ”föreslås skyddsåtgärder för att skydda invånare i Göteborg som riskerar att utsättas för hot eller våld” från den radikalnationalistiska miljön”.

Vad tänker du dig som polisen inte redan gör?

– Jag är inte rätt person att säga vad som ska göras, men att åtminstone få kläm på hur det ser ut i Göteborg, och vad Social resurs gör för bedömning av skyddsbehov, vore värdefullt. Jag kan tänka mig allt från att förbättra information till föräldrar, hur vi bättre för samtal om detta i skolan och med föräldragrupper om vad deras barn gör på nätet. Behövs fler kameror på religiöst grundade platser? Vi vet ju till exempel att den judiska församlingen tvingas lägga mycket pengar på sin bevakning.

Docent Magnus Ranstorp och analytiker Filip Ahlin, båda på Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, presenterade nyligen rapporten ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – en studie om radikalnationalistiska miljöer i Sverige”
Docent Magnus Ranstorp och analytiker Filip Ahlin, båda på Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, presenterade nyligen rapporten ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – en studie om radikalnationalistiska miljöer i Sverige” Foto: Jonas Ekströmer/TT

Partiet Demokraterna vill alltså att man samtidigt ska analysera hoten även från islamister och de autonoma rörelserna. Partiet skriver att ”dynamiken mellan extremistmiljöerna resulterar inte sällan i våld och hot mellan extremismmiljöerna. Dynamiken mellan extremistmiljöerna påverkar också propaganda, rekrytering och olika typer av aktioner.”

Varför bara analysera den radikalnationalistiska miljön?

– Jag är jätteglad att nästan alla partiet anslutit sig, säger S-kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka.

– Men jag tycker det är synd blanda ihop detta med annan form av extremism. NMR och de här uttalade grupperna har vi bra koll på, även om det också växer. Men det här är av en annan dimension. Kring de grupper Demokraterna nämner har vi ett pågående arbete med konkreta uppdrag. Tyvärr blandar de ihop äpplen och päron.

I Försvarshögskolans lägesbeskrivning går man igenom väl kända händelser och företrädare för radikalnationalismen och nazismen i Sverige. Någon ny information specifikt om Göteborg förekommer däremot inte.

Tryggvadottir Rolka anser ändå att kommunen bör agera.

– Ska man vara krass, så är detta förstås en statlig fråga, något för våra rättsvårdande myndigheter. Men om det förekommer säkerhetshot mot delar av befolkningen i Göteborg har vi som politisk ledning i kommunen ett ansvar att göra vad vi kan, i samverkan med de de myndigheter som är experter.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt