Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-01 22:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/greta-om-klimatpaket-vi-ar-kanske-minst-samst/

SVERIGE

Greta om klimatpaket: ”Vi är kanske minst sämst”

Greta Thunberg.
Greta Thunberg. Foto: Roger Turesson

Kejsaren är naken. Ett stort steg framåt. Reaktionerna från miljörörelsen på EU:s klimatpaket är blandade, men Greta Thunberg är långt ifrån nöjd.

TT Text

Klimataktivisten Greta Thunberg tror inte att det klimatpaket som EU-kommissionen presenterat räcker för att nå målet om max 1,5 grads uppvärmning. Till P3 Nyheter säger hon att det är en ”bekväm lösning” att säga att vi ska bli fossilfria.

– Då kan vi bara byta ut ett bränsle mot ett annat och fortsätta att förbränna i stället för att byta till faktiska hållbara energikällor.

Hon är också kritisk till att inte mer fokus läggs på de grupper som i närtid drabbas av klimatförändringarna, som exempelvis ursprungsbefolkningen i Sápmi, och menar att EU måste utgå från vad forskningen säger och inte vad som ser bra ut på papperet.

– Vi pratar mycket om att EU är de mest ambitiösa, att det är vi som leder. Kanske är vi de som är absolut minst sämst globalt när det kommer till det här. Men man bör ju sträva efter att ta sitt moraliska ansvar och agera i linje med vad forskningen säger skulle krävas för att uppnå alla löften som vi har gjort, säger hon till P3.

Även Greenpeace Sveriges kampanjledare Carl Schlyter är kritisk till EU:s klimatpaket.

– Det handlar om förlorade år. Bättre än ingenting är i det här fallet en falsk lösning eftersom det finns en absolut gräns för ekosystemets förmåga att överleva, säger han till TT.

Politiker och EU-kommissionen har varit för undfallande och gått med på alltför många och långtgående kompromisser till förmån för skogslobbyn och intresseorganisationer inom fordonsindustrin, enligt Greenpeace.

– Det är kejsarens nya kläder – bakom de stora orden är klimatpolitiken naken inför de hot som ska bemötas. De originalförslag som fanns var mycket tuffare och låg närmare vetenskapen, säger Schlyter.

Förbränningsmotorer som skulle räknas som ohållbara redan vid 2025 och förbud mot kalhyggen nämner Carl Schlyter som exempel på EU-tjänstemännens ursprungliga förslag.

Vid Världsnaturfonden (WWF) ställer man sig ”försiktigt positiv” till klimatförslagen, även om de inte räcker.

– Det är det största klimatpaketet någonsin och det är ett stort steg framåt. Men kommissionen missar samtidigt flera möjligheter att rätta till lagstiftningen – som att skärpa utsläppshandeln ännu snabbare, säger Ola Hansén, klimatexpert vid Världsnaturfonden i Sverige.

Han fortsätter:

– Vi hoppas att parlamentet och att vissa medlemsländer som driver klimatfrågan hårt, som till exempel Sverige, kan rätta och tuffa till lagstiftningen.

Branschorganisationen Skogsindustrierna säger i en kommentar att man tycker att EU-kommissionen slår in på fel väg och att dagens – förvisso ambitiösa – klimatpaket missar skogsnäringens klimatnytta.

”Redan i dag bidrar svensk skogsindustri till en grön, hållbar utveckling och vi vill göra det i ännu högre utsträckning framåt. Det är därför frustrerande att EU genom klimatpaketet äventyrar detta genom att fokusera alltför mycket på skogen som kolsänka och för lite på skogsbaserade produkters roll i omställningen”, skriver Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, i ett pressmeddelande.

Läs också:

Tullar och bensinstopp i EU:s klimatpaket

Ekonomer om klimatpaketet: ”Dags att betala notan”

Peter Alestig: ”Det som sker nu hade inte varit tänkbart för tio år sedan”

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt