Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-02 08:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/har-stod-vallokalerna-tomma-andreas-laste-bok-i-stallet-for-att-rosta/

Andreas Petäjämaa står vid den svensk-finska gränsen som skiljer Haparanda och den finska staden Torneå. Han är en av många boende i Haparanda som inte gick och röstade på valdagen.
Foto: Erik Simander
SVERIGE

Här stod vallokalerna tomma – Andreas läste bok i stället för att rösta

HAPARANDA. Haparandabor är sämst i Sverige på att besöka valurnorna. Trots att kommunen satsade flera hundratusen på att ragga röster nobbades valbåsen.

Andreas Petäjämaa valde soffan i vardagsrummet med en Stephen King-bok i stället för att gå och rösta.

VAL 22

Första tanken var att slänga ut röstkortet genom fönstret. Men 33-årige Andreas Petäjämaa från Haparanda besinnade sig. Nedskräpning är något han ogillar och därför hamnade röstkortet i soptunnan under diskbänken.

Han har tagit en paus från arbetet på second hand-butiken PMU i centrala Haparanda när DN möter honom i butikens kafé. Andreas Petäjämaa följde en del valdebatter i början av valrörelsen, men tröttnade på det han upplevde som politikernas pajkastning.

– Det lovas en massa men ingen håller sina löften. Och de pratade inget om Norrbotten. Ibland känns det som att Sverige slutar vid Luleå, säger han.

Andreas Petäjämaa hänger upp en lampa till försäljning på elektronikavdelningen.
Foto: Erik Simander

Haparanda ligger 13 mil öster om Luleå och gränsar direkt till den finländska staden Torneå. Mellan städerna löper ingen tydlig landsgräns. Det enda som påvisar att man byter land är en skylt intill E4:an som går igenom Haparanda och in i Torneå.

På grund av de nästintill sammansvetsade kommunerna är en stor del av invånarna i Haparanda utlandsfödda. År 2021 hade Haparanda 9 496 invånare varav 1 831 personer hade finländskt medborgarskap.

Hade Haparandabon Andreas Petäjämaa bestämt sig för att rösta hade han inte behövt köa till vallokalen. Den nya rutinen där röstsedlarna placerats bakom ett bås som bara fick besökas av en röstare åt gången medförde långa köer på vissa håll i landet. Men inte i Haparanda.

E4an löper genom Haparanda till vänster mot Torneå till höger på finska sidan. Landsgränsen har ingen tydlig skiljelinje.
Foto: Erik Simander

Enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har Haparanda lägst valdeltagande i hela landet i årets riksdagsval. Endast 69 procent av befolkningen besökte valurnorna. I bottenskiktet återfinns också Södertälje och Botkyrka.

Regntunga moln hopar sig över torget i centrala Haparanda. Här ligger det pampiga stadshotellet och kommunens stadshus. Kommunalrådet Sven Tornberg (C) tar emot och navigerar vant i korridorerna till ett av kommunhusets alla konferensrum. När han sätter sig ner vid bordet ser han uppgiven ut.

Inför årets val kraftsamlade kommunen för att öka valdeltagandet. Bara i år satsades 350 000 kronor för att möta utmaningen med ett lågt valdeltagande. Kommunen anlitade bland annat valambassadörer. Under sommaren gick ett tiotal unga feriearbetare iklädda blåa t-shirts med trycket ”prata med mig om att rösta i höst” ut på gatorna i Haparanda för att engagera medborgarna.

”Vi har en stor grupp medborgare som bor här men läser finsk media och hänger med i finsk politik. Det är svårt att locka dem att intressera sig för svensk politik” säger Sven Tornberg (C) om det låga valdeltagandet i Haparanda.
Foto: Erik Simander

Kommunen tryckte också upp valmaterial på både svenska och finska för att nå den del av befolkningen som är finskspråkig.

Samtidigt anordnades valskolor och informationsmöten på olika språk som tigrinja och somaliska. Ändå blev valdeltagandet lägre i år jämfört med 2018.

– Vi kanske inte skulle ha gjort något alls. Bara acceptera läget, säger Sven Tornberg.

Den höga andelen människor med ursprung i Finland är den främsta förklaringen till det låga valdeltagandet.

– Vi har en stor grupp medborgare som bor här men läser finsk media och hänger med i finsk politik. Det är svårt att locka dem att intressera sig för svensk politik, säger Sven Tornberg.

Ikea är största privata arbetsgivaren i Haparanda. Som på många andra platser i staden är det skyltat på både finska och svenska.
Foto: Erik Simander

En analys av valdeltagandet visade också att en stor andel icke röstande var äldre.

– En tredjedel av invånarna är över 65 år. Det kan vara så att många inte har fått hjälp med att gå och rösta. Möjligen får vi fundera på om kommunen kan hjälpa till med det i nästa val, säger Sven Tornberg.

Även bland unga väljare i åldern mellan 18 och 25 år har valdeltagandet varit lägst i landet. År 2018, som den senaste statistiken kommer från, röstade 70,9 procent i riksdagsvalet och 67,9 procent i valet till kommunfullmäktige.

Valdeltagande i riksdagsvalet

Samtliga röstberättigade, hela riket. Procent.

Valdeltagande i riksdagsvalet
Grafik: DN. Källa: SCB, Valmyndigheten.

Men exakt varför så många Haparandaborna ligger på sofflocket i stället för att gå till valurnorna vet Sven Tornberg inte.

– Är det för att man inte bryr sig? En del säger att de slänger informationen som kommer i brevlådan. Så visst finns ett stort ointresse.

Han nämner en fråga som engagerar medborgare och som även syns i sociala medier - kommunens dåliga vägar. Potthål och andra tjälskador är en tydlig olägenhet för den som åker bil i Haparanda.

– Vi har ägnat mandatperioden åt att fixa vägar. Problemet är att när vi lagat en väg så dyker nya skador upp någon annanstans, säger Sven Tornberg.

Den undermåliga kvaliteten på vägarna lyfts upp av både politiker såsom lokalbefolkning som ett ständigt problem.
Foto: Erik Simander

Just kvaliteten på vägarna är en lokal fråga som Andreas Petäjämaa reagerat på och tycker är viktig i Haparanda. Men inte så viktig att han slet sig från soffan. Han valde att ligga kvar på soffan i vardagsrummet och läsa en bok av Stephen King i stället.

Han går vidare från kaféet i second hand-butiken till lagret där han kvalitetssäkrar lampor och annan elektronik som skänkts till butiken.

Vad skulle kunna få dig att rösta nästa gång?

– Jag har alltid röstat förut. Det här var en första protest. Jag ledsnade på politikernas bråk. Det var skönt när jag bestämt mig, då slapp jag fundera på vem som skulle få min röst. Men antagligen hade det blivit Socialdemokraterna eller Moderaterna.

Han fortsätter:

– Jag kan inte svara på vad som skulle få mig att rösta nästa gång, säger Andreas Petäjämaa.

Andreas Petäjämaa vid sin arbetsstation på PMU Second Hands lager. Hans jobb är bland annat att kvalitetssäkra produkter och se att de fungerar korrekt innan de kan säljas vidare.
Foto: Erik Simander

Kommunalrådet Sven Tornberg tycker att invånarna ändå bryr sig om det som händer i Haparanda.

– Många verkar tro att det räcker att klaga på social medier och vi politiker ska svara där, säger han.

Ska ni göra mer inför nästa val?

– Vi borde nog göra mer mellan valen.

Som vad?

– Det är det som är den stora frågan. Ett alternativ är att ge i uppdrag till forskare att ringa runt till de som inte har röstat och fråga varför.

Finns det en gräns när valets legitimitet äventyras?

– Vi hade en folkomröstning i maj om driften av ett omsorgsboende. Valdeltagandet var 28 procent. Det är inte ett legitimt val. Det vore en dröm om 75 procent av Haparandaborna röstade i kommunvalet, säger Sven Tornberg.

Maria Solevid är forskare på Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Hon konstaterar att det är svårt att veta hur effektivt det är med riktade insatser för att öka valdeltagandet.

– Det är svårt att veta om valdeltagandet hade varit ännu lägre om insatserna inte gjorts. Det är väldigt svårt att utvärdera, säger hon och fortsätter:

– Det finns ingen ”quick fix” för att öka valdeltagandet.

I valet 2018 hade Haparanda ett valdeltagande på 63,3 procent till kommunfullmäktige. I bottenskiktet på samma lista finns även Eda i Värmland som lockade nära 70 procent till röstningsbåsen i kommunfullmäktige.

Närmsta samhälle från Haparanda är den finska staden Torneå. Närmsta större stad på svenska sidan är Luleå, 13 mil bort.
Foto: Erik Simander

Det visar en trend. Även Eda är en gränskommun i Sverige där närheten till Norge innebär att en omfattande del av befolkningen är födda i Norge. Av de 1 980 utländska medborgarna i Eda kommun är 1 222 från Norge, enligt SCB.

Maria Solevid konstaterar att gränskommuner som Haparanda och andra orter med hög andel utrikesfödda har svårt att mobilisera väljare. Hon poängterar också att ett lågt valdeltagande kan grunda sig i att kommuner eller distrikt har många personer med låg utbildning eller hög arbetslöshet.

– På individnivå vet vi att medelålders, gifta och personer med högre utbildning och med ett stort politiskt intresse röstar i högre grad, säger Maria Solevid.

I Haparanda är det 15 procent av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning på minst tre år – vilket placerar kommunen i länets bottenskikt. Arbetslösheten i Haparanda är högst i Norrbotten med 8 procents arbetslöshet mot Norrbottens 4,5 procent. Riksgenomsnittet ligger på 6,6 procent.

Maria Solevid resonerar också om en röstnorm i samhället som påverkar. Det skapas öar där väldigt få röstar men också vice versa där väldigt många röstar. Öarna har socioekonomisk karaktär.

– Vet man att det är fler som inte röstar så känns det som att det inte gör något om jag inte röstar och tvärtom, säger hon.

Tillbaka hos Haparandabon Andreas Petäjämaa. Hans beslut att inte rösta handlade inte om påverkan från omgivningen. Hans arbetskamrater och familj gick och röstade.

– Alla jag känner röstade. Min bror pratade om valet varje dag. Mitt beslut var mitt eget, säger han.

Ämnen i artikeln

Haparanda
Tornedalen
Val 2022
Norrbotten
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 7
Foto: Erik Simander
Bild 2 av 7
Foto: Erik Simander
Bild 3 av 7
Foto: Erik Simander
Bild 4 av 7
Foto: Erik Simander
Bild 5 av 7
Foto: Erik Simander
Bild 6 av 7
Foto: Erik Simander
Bild 7 av 7
Foto: Erik Simander