Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-05 21:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/hard-belastning-pa-varden-trots-farre-covidpatienter/

SVERIGE

Hård belastning på vården trots färre covidpatienter

Hög belastning för sjukvården i början av sommaren.
Hög belastning för sjukvården i början av sommaren. Foto: Isabell Höjman/TT

Trycket på sjukvården är högre än vad det brukar vara så här års, trots att antalet covidpatienter nu är nere på låga nivåer.

Ovanligt många söker sig till akutmottagningarna med benbrott, enligt Socialstyrelsen.

Svenska sjukhus har under tre tydliga vågor knäat under trycket från coronasmittan, men under senvåren har minskad smittspridning gjort att antalet covidpatienter minskat fort. När det var som värst i början av året vårdades över 3 000 covidsjuka, varav flera hundra inom intensivvården.

I veckan var enbart omkring 160 covidpatienter inlagda på sjukhus, inklusive omkring 30 på intensivvårdsavdelningar. De patienter som ligger på iva är dessutom sannolikt i slutskedet av sin behandling, enligt Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

– Covid är nästan inte en faktor längre när det gäller belastningen på sjukvården, men den är ändå högt belastad och det gäller i så gott som alla regioner, säger han.

Det som sticker ut i de 21 regionernas senaste rapporter är att det är kämpigt inom akut ortopedi, där olika typer av frakturer ingår.

– Det är förmodligen för att människor hörsammar råd om att vara ute i naturen och hemestra och drar på sig olika typer av benbrott och andra ortopediska problem. Det är en ökad rörlighet som möjligen är positiv i grund och botten, men akut ortopedi har en onormalt hög belastning just nu, säger Lindén.

I Region Stockholm, som basar för sjukvården för över två miljoner invånare, syns ett tydligt ökat tryck på akutmottagningarna. Dessutom är personerna som söker vård ofta sjukare och behöver oftare läggas in, enligt Patrik Söderberg, chefläkare i regionen.

– Alla sjukhus berättar om en högre belastning på akutsjukvården än vad det normalt brukar vara så här års. Det handlar om vanliga akutbesök, som infektioner, stroke och hjärtinfarkt, olyckor och trauman.

Varför tror ni att så många fler som behöver vård just nu?

– Vad det här beror på vet vi inte riktigt, och det verkar vara samma sak i resten av Sverige. Man kan spekulera i att vi har haft en lång period av pandemi där folk inte har sökt vård, så möjligen är det delvis ett uppdämt vårdbehov, säger Söderberg.

I Stockholm vårdades i veckan omkring 30 personer för covid, jämfört med över 1 000 när det var som värst våren 2020. Smittspridningen har ökat en aning på senare tid, men har sjunkit under flera veckor i rad så den ligger på en låg nivå.

Patrik Söderberg, chefläkare i Region Stockholm.
Patrik Söderberg, chefläkare i Region Stockholm. Foto: Anna Molander/Region Stockholm

Stockholm har inga särskilda rapporter som pekar på att just akut ortopedi sticker ut, utan det är ett högre tryck för alla typer av akutbesök. Den höga belastningen innebär att personalen kan tvingas prioritera hårdare.

– Den som är sjukast och är i störst behov av vård får vård först, så är det alltid. Men det här innebär att de som är mindre sjuka kan få vänta längre än i vanliga fall, säger Söderberg.

Han uppmanar alla som tänker söka vård att först ringa sjukvårdsupplysningen på 1177 för att få råd om man ska vända sig till exempel till vårdcentral eller akutmottagning.

Bemanningen är som vanligt en svårlöslig fråga inom sjukvården, och i år har regionerna jobbat extra hårt med att alla ska få sin semester, enligt Caroline Olsson, avdelningschef på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– Det är ett ansträngt läge på somrarna i en verksamhet som ska fungera alla veckor på året och med legitimerad personal som inte kan ersättas hursomhelst. Skillnaden i år är att man haft det väldigt högt på prioriteringslistan att ge personalen fyra veckors sammanhängande semester, och det är vår bild att merparten kommer att få det, säger hon.

I Stockholm gör det ökande trycket att regionen försöker få fram fler vårdplatser, men det är inte helt lätt när många av de anställda har semester, och en mycket behövlig sådan, enligt chefläkare Patrik Söderberg.

– Det är svårt med bemanningen. Många sjuksköterskor som brukar kunna arbeta extra jobbar nu dessutom med vaccinationerna och det är en annan mycket viktig uppgift som vi måste prioritera, säger han.

Thomas Lindén på Socialstyrelsen uppmanar alla att tänka till under sommaraktiviteterna för att inte dra på sig skador som hade kunnat undvikas.

– Det är väldigt tungt för sjukvården trots att covid inte utgör knappt någonting av belastningen. Sjukvården behöver att vi tar hänsyn och att vi inte bidrar till belastningen i onödan, säger han.

Läs mer:

Flera stora sjukhus stänger sina covidavdelningar

Iva-personal flyr efter 39 veckor med 12,5-timmarspass

Coronasmitta sprids med hemvändare från EM-resor

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt