Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-26 17:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/hultqvist-om-analysen-handlar-om-att-maximera-sveriges-sakerhet/

SVENSK POLITIK

Hultqvist om analysen: ”Handlar om att maximera Sveriges säkerhet”

Representanter från riksdagens alla partier deltog under presskonferesen då den nya säkerhetspolitiska analysen presenterades.
Representanter från riksdagens alla partier deltog under presskonferesen då den nya säkerhetspolitiska analysen presenterades. Foto: Magnus Hallgren

Det finns ingen garanti för att Sveriges skulle få hjälp om vi utsätts för ett väpnat angrepp. Det är en av slutsatserna i den säkerhetspolitiska analysen som pekar mot ett svenskt medlemskap i Nato.

– Det handlar om hur vi kan maximera Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

VAL 22

Den säkerhetspolitiska analys som representanter för riksdagens alla partier har tagit fram innehåller ingen skrivelse om huruvida Sverige bör ansöka om ett medlemskap i Nato eller inte. Men den pekar entydigt ut fördelarna med ett medlemskap. Det ”skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa”, är en av slutsatserna i den 54 sidor långa rapporten som presenterades på fredagen.

– Det är en balanserad och innehållsrik rapport, säger utrikesminister Ann Linde (S) som hållit i överläggningarna.

Sex av riksdagens åtta partier är eniga om rapportens innehåll. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som båda är motståndare till ett svenskt Natomedlemskap, har valt att inte stå bakom slutsatserna. Att så många partier står bakom analysen är ett styrkebevis, enligt Ann Linde som försvarade den snabba processen.

– Anledningen till att den här processen går så fort är att just innan man bestämt sig för det ena eller det andra så är landet väldigt sårbart och riskerar att utsättas för påtryckningsprocesser. Därför gör vi bedömningen att den perioden måste vara så kort som möjligt, säger hon till DN.

Sverige kan komma att utsättas för ryska motåtgärder i samband med en ansökan, enligt analysen.

Försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Ann Linde presenterar den nya säkerhetspolitiska analysen.
Försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Ann Linde presenterar den nya säkerhetspolitiska analysen. Foto: Magnus Hallgren

På söndag ska Socialdemokraternas partistyrelse fatta beslut om de står bakom en svensk ansökan. Analysen pekar dock på att Ryssland aldrig angripit en Natoallierad men att landet däremot ”i närtid angripit stater som står utanför alliansen”.

Läs mer: Niinistö och Marin: ”Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato”

Under försvarsminister Peter Hultqvist (S) snart åtta år i regeringen har Sveriges försvarspolitiska samarbeten, som är ett tjugotal till antalet, fördjupats och kontakterna med Nato har stärkts. En av analysens poänger är dock att ett partnerskap med Nato inte ger samma garantier som ett fullödigt medlemskap, då det inte omfattar juridiskt bindande försvarsgarantier.

Är det i det här läget möjligt att stå utanför Nato?

– Vad vi har gjort är att vi har analyserat den säkerhetspolitiska situationen och effekten av Rysslands brutala angrepp mot Ukraina och deras hot mot den europeiska säkerhetsordningen. Sedan har vi gått igenom alla typer av säkerhetsarrangemang systematiskt kring de samarbeten vi har och vad de skulle innebära för svenskt säkerhet om vi skulle ansluta oss till Nato. Det som vi måste göra i slutändan är att fatta ett beslut som skapar maximal säkerhet för Sverige, säger Peter Hultqvist till DN.

Försvarsminister Peter Hultqvist under fredagens presskonferens.
Försvarsminister Peter Hultqvist under fredagens presskonferens. Foto: Magnus Hallgren

Peter Hultqvist har fram tills nyligen varit en uttalad motståndare till ett svenskt Natomedlemskap. Så sent som i höstas lovade han inför S-kongressen att Sverige aldrig skulle gå med i Nato så länge han är försvarsminister. Socialdemokraternas nej till Nato tydliggjordes i utrikesdeklarationen som lästes upp inför riksdagen 16 februari, knappt två veckor före Rysslands invasion. ”Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap”, var budskapet då.

Varför skrevs den formuleringen in?

– Kriget i Ukraina började den 24 februari. Det är det som har lett till en ny säkerhetspolitisk analys, till processen i vårt parti och till förändringar i många länder i Europa. Ryssland gjorde en handling där som förändrar hela perspektivet.

Men det fanns ju redan tidigare varningar för ryska aggressioner, bland annat från USA redan i december då Ryssland ställt upp 100 000 soldater intill gränsen mot Ukraina?

– Jag har tagit del av all information underrättelsemässigt under väldigt lång tid. Jag tycker det var bra att USA var så tydliga med sina informationer och även Storbritannien. Men det är själva krigsutbrottet som har skapat hela den nya säkerhetssituationen.

Läs mer: Här kan Natos nya gräns mot Ryssland dras: ”Jag har redan sett ett krig”

Ämnen i artikeln

Nato
Val 2022
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt