Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-27 04:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/

Sverige

Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas

Regeringskansliet Rosenbad.
Regeringskansliet Rosenbad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringskansliet har drabbats av nya stölder. Hundratals tjänstedatorer och tusentals andra it-produkter har under flera år stulits och sålts vidare på nätet. Efter att Säpo genomfört en bevisprovokation och riggat dolda kameror åtalas nu en tidigare anställd för systematiska brott i tjänsten.

”Det började med att jag tog några diskar från jobbet och la ut dem på en mindre försäljningssajt.”

Så berättar den misstänkte mannen i förhör, sedan säkerhetspolisen slagit till mot hans bostad och hittat stulen utrustning och stora mängder kontanter. Nu väcks åtal för grov stöld vid Stockholms tingsrätt.

Enligt åklagare Henrik Olin har datorer, hårddiskar, telefoner och ipads till ett värde av nästan 1,6 miljoner kronor stulits från Regeringskansliet. Brottsligheten ska ha skett systematiskt och pågått mellan mellan februari 2017 och november 2019. Graverande är att den anställde, som nu sagt upp sig själv, anses ha missbrukat sin förtroendeställning.

– Dessutom är Regeringskansliet klassat som ett skyddsobjekt och därmed ses det allvarligare att stjäla här, kommenterar åklagare Henrik Olin.

Härvan började rullas upp i september 2019. En person hade då upptäckt att en bärbar dator som låg ute till försäljning på sajten Tradera var märkt med Regeringskansliets id-nummer. Saken polisanmäldes och Säpo kopplades in, detta på grund av farhågor om att skyddsvärd information kunde ligga kvar på datorn.

Säpos första steg blev att identifiera säljaren, som visade sig vara en företagare i Stockholm. När ytterligare en datorannons dök upp på Tradera beslöt Säpo att försöka genomföra ett köp i falskt namn, en så kallad bevisprovokation. Detta lyckades och en polisman, försedd med dold kamerautrustning, stämde träff med företagaren. Andra poliser följde mötet på håll och filmade när företagaren lämnade över datorn i en plastpåse.

Men istället för att slå till mot den misstänkte hälaren godkände Henrik Olin att affärerna fick fortsätta i förhoppning om att spåra mannens leverantör. De datorer som företagaren skickade iväg till olika kunder togs ut för hemlig postkontroll och genomsöktes – allt för att känslig regeringsinformation inte skulle riskera att läcka ut.

– Någon skyddsvärd data har, såvitt vi vet, inte heller kommit i orätta händer, det är viktigt att betona, säger Henrik Olin.

En genomgång av företagarens Swish-betalningar ledde så småningom fram till den misstänkte tjuven. Dolda kameror riggades inne på Regeringskansliet och ganska snart kunde mannen fångas på bild när han stoppade på sig stulen utrustning. Mannen greps och valde alltså att ta bladet från munnen.

– Under förhören har han delvis medgett brott, däremot har han inte riktigt velat ta ställning till hur många datorer det handlar om, kommenterar Henrik Olin.

I jobbet hade mannen rutinmässigt kommit i kontakt med datorer och diskar som blivit felanmälda eller skulle bytas ut. Och det var alltså i den rollen han skulle ha sett sin chans att tjäna extra pengar.

”Avskrivningstiden är tyvärr tre år och jag har själv ifrågasatt varför vi skrotar fungerande datorer”, säger mannen i förhör. ”Planen var att jag skulle sälja dem”.

Advokat Mireille Wildh, som försvarar mannen, meddelar dock att mannen nu har backat från sina tidigare medgivanden.

– Min klient förnekar brott och har mått mycket dåligt under den utdragna utredningen, säger hon.

Även företagaren har nu åtalats för sin inblandning i affärerna. Mannen nekar till anklagelserna om grovt häleri och hävdar att han agerat i god tro.

Detta är inte första gången stölder avslöjas inom Regeringskansliet, som utgör den centrala statsförvaltningen och har cirka 4.600 anställda. För ett år sedan kunde DN och andra medier berätta att sju pistoler hade försvunnit från lokalerna, vapen som tillhörde ett bevakningsföretag. Dessa stölder är fortfarande ouppklarade, men enligt åklagaren ser Säpo ingen koppling till den nu åtalade anställde.

– Nej, man kunde ganska snabbt konstatera att det inte hängde ihop.

Henrik Olin vill undvika att ha några synpunkter på säkerhetsarbetet inom Regeringskansliet.

– Det här är ett insiderjobb och det är svårt, rent allmänt, att skydda sig mot. Men om säkerheten är är bra eller dålig kan jag inte bedöma.

DN har förgäves sökt Regeringskansliets säkerhetschef Fredrik Agemark. Marie Wirmén, personalchef på förvaltningsavdelningen, meddelar att Regeringskansliet ser allvarligt på det inträffade och nu har ”skärpt rutinerna” kring kassering av uttjänt datorutrustning.

Ämnen i artikeln

It-säkerhet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt